_self

”Felaktigt tro att ledighet löser arbetsmiljöproblem”

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson har utsett Anders Wallner till särskild utredare för utredningen Trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstid och ledighet. ”Den ensidiga tron på ledighet framstår som grundad i en politisk vision”, skriver Peter Munck, vd för Sveriges Företagshälsor, i debattinlägget. Foto: Henrik Montgomery/TT

Lösningen på stress och ohälsa på arbetsplatser är inte att vara ledig eller att arbeta mindre. Ändå är det just dessa åtgärder som analyseras i regeringens utredning, skriver Peter Munck, vd för Sveriges Företagshälsor på DEBATT  ARBETSMILJÖ i Svenska Dagbladet

Att ha ett arbete och vara på sin arbetsplats är hälsofrämjande och en friskfaktor i sig. Det är något vi ska värna om. Men alla arbetsplatser är inte sunda.

Om dålig arbetsmiljö leder till ohälsa så behöver just arbetsmiljön förbättras. Lösningen är inte att vara ledig eller att arbeta mindre. Ändå är det just dessa lösningar som analyseras i regeringens utredning Trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstid och ledighet, vars syfte är att skapa ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk för ohälsa och arbetslöshet. Därför kommer utredningen att missa målet. 

Stressrelaterade sjukskrivningar drabbar i högre grad kvinnor än män. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom offentlig sektor. Orsakerna är många, däribland hög arbetsbelastning, svagt ledarskap, och en tuff psykosocial miljö. Men framför allt är organisatoriska brister ett mer utbrett problem i den kvinnodominerande sektorn. Ska vi komma tillrätta med sådana problem måste förebyggande insatser prioriteras. Rätt utformade insatser i rätt tid kan effektivt motverka att människor sjukskrivs, och därmed bespara samhället och individen höga kostnader.

Regeringens prioritering av ett hållbart arbetsliv är välkommen. Sjukskrivningar beräknas kosta samhället 57 miljarder kronor i år, och för den enskilde blir kostnaden ofta mycket kännbar. Tyvärr kommer de föreslagna åtgärderna som nu utreds inte i någon högre utsträckning bidra till att minska de höga sjukskrivningstalen. Varken alterneringsår eller möjlighet att gå ned i arbetstid påverkar grundorsaken till ohälsan: den besvärliga arbetsmiljön. Såvida inget förebyggande arbetsmiljöarbete sker på arbetsplatsen under ledigheten så kommer problemen för den anställde att återvända så snart ledigheten är slut. Därmed skapas en ond och kostsam cirkel.

Vid det tidigare försöket som gjordes med friåret, en variant på alterneringsåret, gick det heller inte att se några effekter på de friårsledigas sysselsättningsgrad eller att friårsledigheten bidrog till ett längre arbetsliv. Snarare ökade tendensen till förtidspension. En inte osannolik förklaring till detta kan vara att de huvudsakliga orsakerna till att personerna ville vara lediga kvarstod efter ledigheten, oavsett om det var arbetsmiljön, arbetsbelastningen eller individens preferenser. Därmed finns heller inget som talar för att ett nytt alterneringsår skulle leda till ett längre eller friskare arbetsliv.

I början av 2000-talet tillsatte den dåvarande regeringen en utredning av lagstadgad rätt till sänkt arbetstid. En slutsats var att det inte gick att belägga några positiva medicinska effekter av sänkt arbetstid. De försök som har gjorts med såväl arbetstidsförkortning som ökat inflytande över arbetstidsschema visar att förändringar initialt kan leda till upplevda förbättringar, men att effekten är snabbt avtagande. Sannolikt beror det på att inte tillräckliga förändringar görs i arbetsmiljön och vad gäller det förebyggande hälsoarbetet.

I diskussionen om anställdas ledighet bör även effekten på de kvarvarande kollegornas hälsa vägas in. När någon är delvis eller helt frånvarande kan detta leda till ökad stress bland övriga medarbetare. Det skulle kunna bero på att personen som är ledig inte ersätts alternativt ersätts av en oerfaren person, så att övriga kollegor får ta över arbetet och öka sitt övertidsuttag för att kompensera för medarbetarens ledighet. Den ökade arbetsbelastningen i organisationen, såvida inte extra resurser tillförs, påverkar arbetsmiljön för alla kvarvarande.

Sammantaget är det tydligt att direktiven till utredningen hade kunnat utformas med större öppenhet och med fokus där problemen uppstår, om syftet med utredningen är att främja ett mer hälsosamt och hållbart arbetsliv. Den ensidiga tron på ledighet framstår som grundad i en politisk vision snarare än i fakta om vad som verkligen ger hälsoeffekter.

Peter Munck
vd Sveriges Företagshälsor

Läs debattartikeln i Svd publicerad 29 januari 2018