_self

Jobbhälsobarometern

December 2016

Nästan två av 10 inom skola, vård och omsorg upplever mobbning och trakasserier   

Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 2, som släpps idag, visar att det finns stora skillnader inom olika näringsgrenar hur man upplever arbetsmiljön och faktorer som påverkar hälsan och sjukfrånvaron. 

Undersökningen visar att 17 procent de som arbetar inom skola, vård och omsorg har upplevt att man själv eller en kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året vilket motsvarar över 200.000 personer. Samtidigt är det den yrkesgrupp som upplever störst meningsfullhet i sitt arbete trots den högsta andelen av lång sjukfrånvaro samt att de även är de som har lägst förtroende för den högsta ledningen på hela arbetsmarknaden. Högst förtroende för högsta ledningen och för den närmsta chefens förmåga att leda finns inom näringsgrenarna juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU, det är också här som den långa sjukfrånvaron är bland de lägsta. 

Tittar vi på hela arbetsmarknaden är det 14 procent som har upplevt trakasserier och mobbning på sitt arbete det senaste året vilket motsvarar ca 700.000 personer. Rapporten visar vidare att ca 400.000 personer inte kommer att kunna jobba kvar i sitt nuvarande arbete om två år och att hela en miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. Störst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom;

•  Offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst
•  Utbildning
•  Vård och omsorg

Det är också inom dessa kategorier, tillsammans med anställda inom transportsektorn som vi finner att flest instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året. Lägst andel som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom;

• Verksamhet inom finans, (bank och försäkring)
• Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU
• Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering
Inom dessa kategorier är det också minst andel som instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året.


September 2016

Nästan var femte anställd, 900 000 personer, känner olust att gå till arbetet flera gånger i månaden

Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 1, uppger nästan 20 procent  att de minst några gånger i månaden känner psykiska obehag inför att gå till jobbet, det motsvarar ca 900 000 personer på hela Svenska arbetsmarknaden. 

Tusentals av de som ofta upplever obehag att gå till arbetet har har även svårt att påverka arbetsuppgifternas utformning och brister i arbetsmiljön
En av frågorna i Jobbhälsobarometern handlar om huruvida ”jag på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet” och i så fall hur ofta jag känt sådant obehag. I denna rapport visar vi på sambandet mellan sådana obehagskänslor inför arbetet och ohälsa i olika avseenden. Vi visar också på samband mellan arbetsmiljö, organisation, påverkansmöjligheter, organisationens varumärke som arbetsgivare etc å ena sidan och upplevelse av psykiskt obehag å andra sidan. Vi kan visa på samband men inte vad som orsakar det ena eller andra. Begreppet arbetsrelaterad innefattar såväl att arbetet både kan orsaka och påverka psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa kan påverka både arbetsförmåga och arbetsförhållandena.

I denna rapport fokuserar vi på olika frågeställningar och bakgrundsvariabler kring psykisk ohälsa i arbetslivet.
Av rapporten framgår att de som har varit frånvarande mycket på grund av egen sjukdom också känt psykiskt obehag av att gå till jobbet i betydligt större utsträckning än de som inte varit frånvarande. Det är exempelvis bara fyra procent av de som varit helårsfriska som känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka. Motsvarande andel för de som varit frånvarande mer än 90 dagar är hela 34 procent, dvs det är mer än 8 gånger vanligare för långtidssjuka att ha känt psykiskt obehag av att gå till jobbet.

Kvinnor är oftare frånvarande på grund av sjukdom jämfört med männen i alla sektorer, sjukast är det dock i landstingen som uppvisar den lägsta andelen helårsfriska såväl män som kvinnor jämfört med övriga sektorer. Störst risk för att känna psykiskt obehag av att gå till jobbet är det inom offentlig förvaltning, skola, vård och omsorg. Vi ser att de, som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet, också i betydligt större utsträckning inte har möjlighet att påverka arbetsuppgifternas utformning eller brister i arbetsmiljön. De trivs också i mindre utsträckning med sina arbetskamrater och kollegor och har ingen bra balans mellan arbete och fritid. Psykiska obehag bland anställda ger dessutom dålig goodwill till arbetsgivare. Av undersökningen framgår att de som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet heller inte rekommenderar andra att söka jobb sin organisation.

Vi ser också en fortsatt minskning av andelen helårsfriska. I den yngsta åldersgruppen, de i åldern 20 till 31 år, har vi aldrig tidigare uppmätt lägre andel helårsfriska. 2007 var 36 procent helårsfriska i åldersgruppen 20 till 31 år. Tio år senare, 2016, hade andelen helårsfriska i denna åldersgrupp minskat till 21 procent. I likhet med tidigare år så ser vi att det är det de yngre som oftare sjukanmäler sig jämfört med sina äldre kollegor. Unga män såväl som kvinnor, de i åldern 20 till 31 år, sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män, de över 55 år.

Leder obehagskänslor inför att gå till arbetet till psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa kan orsakas av faktorer både i och utanför arbetet. Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för ett samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Det är dock ofta svårt eller till och med omöjligt att särskilja olika faktorers inverkan. Olika faktorer kan ge upphov till samma typ av besvär – till exempel depression. Samma faktor kan också ge upphov till olika slags besvär – såsom ångest hos vissa och depression eller stressreaktion hos andra. Dessutom påverkar problem i arbetet funktionen i privatlivet och vice versa.


Februari 2016

Ingen förbättring av hälsoläget på svensk arbetsmarknad det närmaste halvåret  

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 3 visar att det finns ett starkt samband mellan människors upplevelser och känslor om sin arbetsplats och deras frånvaro.

Den senaste jobbhälsobarometern visar ett tydligt samband mellan viktiga arbetsmiljöfaktorer och tron på den egna framtida hälsoutvecklingen. Det finns dessutom tydliga skillnader mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad och mellan de som är nöjda med sitt arbete och de som inte är det.Rapporten speglar en dyster framtidsprognos som visar att det inte kommer att bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad under det närmsta halvåret om inget radikalt görs.  

I rapporten framgår att

• Fysisk smärta eller psykiskt obehag idag är stora riskfaktorer för framtida frånvaro
Viktiga arbetsmiljöfaktorer som att enstaka upplevelser av fysik smärta orsakat av arbetet eller psykiska obehag inför att gå till arbetet under det senaste året påverkar tron på den egna framtida hälsan negativt. De som enstaka gånger eller oftare har upplevelser av fysisk smärta eller upplever ett psykiskt obehag av att gå till arbetet tror i mycket högre grad att de kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom än de som inte har haft den upplevelsen.

• Den kommunala sektorn ligger illa till
I vilken sektor den anställde arbetar påverkar också tron på sin framtida hälsa. Av alla anställda i kommunal verksamhet anger bara 28 procent att de kommer att vara helårsfriska* fram till halvårsskiftet 2016, detta betyder att hela 72 procent kommer att ha haft en sjukdag eller mer när sommarsemestrarna börjar närma sig. De anställda inom privat sektor tror att de kommer att vara något friskare, här tror 35 procent att de inte kommer att ha haft någon sjukdag fram till halvårsskiftet 2016.

• Nöjdheten med arbetet har stor betydelse
Att vara nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning är också något som påverkar den egna prognosen över framtida sjukfrånvaro. De som är nöjda med sitt arbete är i mycket högre grad helårsfriska än de som inte är det. Av de som är nöjda anger 37 procent att de inte tror sig vara frånvarande framöver, medan bara 24 procent av de som inte är nöjda med sitt arbete svarar detsamma.
Samma mönster syns bland de som upplever att de kan, respektive inte kan, hantera den stress som förekommer i arbetet.

Rapportens slutsatsats blir att diskussionen kring det långsiktigt hållbara arbetslivet måste flytta fokus. Mycket ohälsa i arbetslivet orsakas av arbetets organisering och ledarskapet därför behöver mer insatser göras förebyggande på organisationsnivå istället för i efterhand på individnivå när skadan redan är skedd. 

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.


December 2015

800 000 personer i svenskt arbetsliv tror att jobbet kommer påverka hälsan negativt   

 

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 2, som släpps idag, visar att det är stora skillnader mellan olika näringsgrenar när det gäller synen på sin egen hälsa och tron på framtiden.

Sjukfrånvaron i Sverige ökar dramatiskt. De som sällan eller aldrig är borta från arbetet på grund av sjukdom blir allt färre. I Jobbhälsobarometern för 2015 uppger endast 32 procent att de inte har varit frånvarande från jobbet på grund av egen sjukdom under den senaste 12-månadersperioden. Dessutom tror så många som 16 procent, motsvarande ca 800 000 personer att arbetet kommer påverka hälsan negativt under de närmste två åren. Hela 8 procent, motsvarande ca 400 000 personer, tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete i framtiden.

Frisk jurist och sjuk servitris
- Det remarkabla i undersökningen är att det är så stora skillnader mellan olika typer av näringsgrenar säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor. Ska du vara frisk på sikt så ska du vara jurist men arbetar du inom hotell och restaurang så är chansen stor att du blir sjuk. Det är en viktig sak att uppmärksamma med tanke på regeringens satsning på jämlik hälsa, där arbetslivet ofta glöms bort fortsätter Peter Munck af Rosenschöld.

Jobbhälsobarometern visar att de branscher som har minst andel helårsfriska* och som också har sämst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur.
- 25 procent har angett att de varit helårsfriska de senaste året
- 25 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 16 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete.  

De yrkeskategorier som har störst andel helårsfriska och bäst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen juridik, ekonomi, forskning och vetenskap.
- 43 procent anger att de har varit helårsfriska de senaste året
- 7 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 2 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar.

Undersökningen visar också att hela 42 procent av arbetskraften har upplevt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare på grund av arbetet och att 21 procent har känt psykiska obehagskänslor inför att gå till arbetet några gånger per månad eller oftare. Även här sticker ovan nämnda kategorier ut, jurister, ekonomer och forskare har minst besvär medan personer som arbetar inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur upplever sitt arbetsliv sämre med större besvär.

Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsan
Vår hälsa och våra möjligheter till prestation styrs mycket de psykiska och fysiska förutsättningarna i arbetslivet. En del arbetsplatser har kommit långt, men många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.

- I det arbetet är företagshälsan en stark partner säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Ofta känner vi till arbetsledningen och kan i samråd utarbeta lämpliga och realistiska strategier för ett lyckat hälsoarbete. Vi har en lång tradition kring arbetsmiljöfrågor och har arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar för att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

Enligt Arbetsförmedlingen uppgår den arbetande delen av befolkningen till ca 4,5 miljoner. I Jobbhälsobarometern framgår det att 1631 personer av de som arbetar minst halvtid tror att deras nuvarande arbete kommer att påverka hälsan negativt inom två år. Applicerar vi denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 800 000 personer.

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.



Oktober 2015

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag att gå till jobbet

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 1, som släpps idag, visar att de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet också skattar sin hälsa och sin arbetsmiljö sämre än dem som aldrig upplevt obehag att gå till jobbet.

Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt de senaste åren, framförallt ökar antalet sjukfall med psykisk diagnos. Arbetslivet blir mer och mer komplext och företag och organisationer blir allt mer beroende av att de anställda mår bra. Kraven på arbetsgivaren ökar när det gäller personalens hälsa. Insikter om ett gott ledarskap, en stimulerande och väl fungerande arbetsmiljö samt möjligheter att kombinera ett krävande arbete med återhämtning på fritiden är viktigt.

En av de saker som styr hur vi mår är den känsla vi har när vi går till jobbet – om den är positiv eller negativ.
- I undersökningen ser vi något så oroväckande som att 7,8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige flera gånger i veckan känner ett psykiskt obehag att gå till jobbet. Detta innebär att 350 000* personer upplever detta varje arbetsvecka året om säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen Sveriges Företagshälsor.

Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?

Diagrammet redovisar hur svaren på frågan ”Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?” fördelar sig bland de som arbetar minst halvtid. Totalt tillfrågades 10 194 personer.

I denna första rapport från årets Jobbhälsobarometer har vi valt att fokusera på skillnader i uppfattning inom ett antal områden mellan de som upplever negativa känslor inför att gå till jobbet jämfört med de som aldrig har upplevt det.

• Undersökningen visar att över 65 procent av de som flera gånger i veckan upplever psykiskt obehag att gå till jobbet tror att deras hälsa kommer att påverkas negativt av det nuvarande jobbet de närmaste två åren.
• Mer än 35 procent av de som flera gånger i veckan känner psykiskt obehag att gå till jobbet uppger att de tror att hälsan blir ett hinder att jobba kvar på sin nuvarande arbetsplats. Närmare 40 procent tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara på arbetet, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter.
• Nästan 4 av 10 är av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger i veckan är missnöjda med möjligheten att kunna påverka sina arbetsuppgifter.
• Över 50 procent av de som flera gånger i veckan känt psykiskt obehag att gå till jobbet tycker inte att högsta ledningen har förmåga att leda och utveckla verksamheten, och lika många skattar inte sin närmsta chefs ledaregenskaper högt.
• Av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet anger över 50 procent att de inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation.

Arbetsgivaren behöver hjälp när kraven ökar
Nu måste någonting göras för att stävja den negativa utvecklingen. Många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.
- Det är där den specialistkompetenta företagshälsan kommer in säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Vi känner ofta till cheferna och i samråd med dem kan vi utarbeta lämpliga och realistiska strategier. Vi har både arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av de som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se


Fakta
Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från10 194 respondenter av ett representativt urval på totalt ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.