_self

Jobbhälsobarometern

Februari 2016

Ingen förbättring av hälsoläget på svensk arbetsmarknad det närmaste halvåret  

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 3 visar att det finns ett starkt samband mellan människors upplevelser och känslor om sin arbetsplats och deras frånvaro.

Den senaste jobbhälsobarometern visar ett tydligt samband mellan viktiga arbetsmiljöfaktorer och tron på den egna framtida hälsoutvecklingen. Det finns dessutom tydliga skillnader mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad och mellan de som är nöjda med sitt arbete och de som inte är det.Rapporten speglar en dyster framtidsprognos som visar att det inte kommer att bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad under det närmsta halvåret om inget radikalt görs.  

I rapporten framgår att

• Fysisk smärta eller psykiskt obehag idag är stora riskfaktorer för framtida frånvaro
Viktiga arbetsmiljöfaktorer som att enstaka upplevelser av fysik smärta orsakat av arbetet eller psykiska obehag inför att gå till arbetet under det senaste året påverkar tron på den egna framtida hälsan negativt. De som enstaka gånger eller oftare har upplevelser av fysisk smärta eller upplever ett psykiskt obehag av att gå till arbetet tror i mycket högre grad att de kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom än de som inte har haft den upplevelsen.

• Den kommunala sektorn ligger illa till
I vilken sektor den anställde arbetar påverkar också tron på sin framtida hälsa. Av alla anställda i kommunal verksamhet anger bara 28 procent att de kommer att vara helårsfriska* fram till halvårsskiftet 2016, detta betyder att hela 72 procent kommer att ha haft en sjukdag eller mer när sommarsemestrarna börjar närma sig. De anställda inom privat sektor tror att de kommer att vara något friskare, här tror 35 procent att de inte kommer att ha haft någon sjukdag fram till halvårsskiftet 2016.

• Nöjdheten med arbetet har stor betydelse
Att vara nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning är också något som påverkar den egna prognosen över framtida sjukfrånvaro. De som är nöjda med sitt arbete är i mycket högre grad helårsfriska än de som inte är det. Av de som är nöjda anger 37 procent att de inte tror sig vara frånvarande framöver, medan bara 24 procent av de som inte är nöjda med sitt arbete svarar detsamma.
Samma mönster syns bland de som upplever att de kan, respektive inte kan, hantera den stress som förekommer i arbetet.

Rapportens slutsatsats blir att diskussionen kring det långsiktigt hållbara arbetslivet måste flytta fokus. Mycket ohälsa i arbetslivet orsakas av arbetets organisering och ledarskapet därför behöver mer insatser göras förebyggande på organisationsnivå istället för i efterhand på individnivå när skadan redan är skedd. 

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.


December 2015

800 000 personer i svenskt arbetsliv tror att jobbet kommer påverka hälsan negativt   

 

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 2, som släpps idag, visar att det är stora skillnader mellan olika näringsgrenar när det gäller synen på sin egen hälsa och tron på framtiden.

Sjukfrånvaron i Sverige ökar dramatiskt. De som sällan eller aldrig är borta från arbetet på grund av sjukdom blir allt färre. I Jobbhälsobarometern för 2015 uppger endast 32 procent att de inte har varit frånvarande från jobbet på grund av egen sjukdom under den senaste 12-månadersperioden. Dessutom tror så många som 16 procent, motsvarande ca 800 000 personer att arbetet kommer påverka hälsan negativt under de närmste två åren. Hela 8 procent, motsvarande ca 400 000 personer, tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete i framtiden.

Frisk jurist och sjuk servitris
- Det remarkabla i undersökningen är att det är så stora skillnader mellan olika typer av näringsgrenar säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor. Ska du vara frisk på sikt så ska du vara jurist men arbetar du inom hotell och restaurang så är chansen stor att du blir sjuk. Det är en viktig sak att uppmärksamma med tanke på regeringens satsning på jämlik hälsa, där arbetslivet ofta glöms bort fortsätter Peter Munck af Rosenschöld.

Jobbhälsobarometern visar att de branscher som har minst andel helårsfriska* och som också har sämst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur.
- 25 procent har angett att de varit helårsfriska de senaste året
- 25 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 16 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete.  

De yrkeskategorier som har störst andel helårsfriska och bäst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen juridik, ekonomi, forskning och vetenskap.
- 43 procent anger att de har varit helårsfriska de senaste året
- 7 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 2 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar.

Undersökningen visar också att hela 42 procent av arbetskraften har upplevt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare på grund av arbetet och att 21 procent har känt psykiska obehagskänslor inför att gå till arbetet några gånger per månad eller oftare. Även här sticker ovan nämnda kategorier ut, jurister, ekonomer och forskare har minst besvär medan personer som arbetar inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur upplever sitt arbetsliv sämre med större besvär.

Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsan
Vår hälsa och våra möjligheter till prestation styrs mycket de psykiska och fysiska förutsättningarna i arbetslivet. En del arbetsplatser har kommit långt, men många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.

- I det arbetet är företagshälsan en stark partner säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Ofta känner vi till arbetsledningen och kan i samråd utarbeta lämpliga och realistiska strategier för ett lyckat hälsoarbete. Vi har en lång tradition kring arbetsmiljöfrågor och har arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar för att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

Enligt Arbetsförmedlingen uppgår den arbetande delen av befolkningen till ca 4,5 miljoner. I Jobbhälsobarometern framgår det att 1631 personer av de som arbetar minst halvtid tror att deras nuvarande arbete kommer att påverka hälsan negativt inom två år. Applicerar vi denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 800 000 personer.

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.


Oktober 2015

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag att gå till jobbet

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 1, som släpps idag, visar att de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet också skattar sin hälsa och sin arbetsmiljö sämre än dem som aldrig upplevt obehag att gå till jobbet.

Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt de senaste åren, framförallt ökar antalet sjukfall med psykisk diagnos. Arbetslivet blir mer och mer komplext och företag och organisationer blir allt mer beroende av att de anställda mår bra. Kraven på arbetsgivaren ökar när det gäller personalens hälsa. Insikter om ett gott ledarskap, en stimulerande och väl fungerande arbetsmiljö samt möjligheter att kombinera ett krävande arbete med återhämtning på fritiden är viktigt.

En av de saker som styr hur vi mår är den känsla vi har när vi går till jobbet – om den är positiv eller negativ.
- I undersökningen ser vi något så oroväckande som att 7,8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige flera gånger i veckan känner ett psykiskt obehag att gå till jobbet. Detta innebär att 350 000* personer upplever detta varje arbetsvecka året om säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen Sveriges Företagshälsor.

Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?

Diagrammet redovisar hur svaren på frågan ”Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?” fördelar sig bland de som arbetar minst halvtid. Totalt tillfrågades 10 194 personer.

I denna första rapport från årets Jobbhälsobarometer har vi valt att fokusera på skillnader i uppfattning inom ett antal områden mellan de som upplever negativa känslor inför att gå till jobbet jämfört med de som aldrig har upplevt det.

• Undersökningen visar att över 65 procent av de som flera gånger i veckan upplever psykiskt obehag att gå till jobbet tror att deras hälsa kommer att påverkas negativt av det nuvarande jobbet de närmaste två åren.
• Mer än 35 procent av de som flera gånger i veckan känner psykiskt obehag att gå till jobbet uppger att de tror att hälsan blir ett hinder att jobba kvar på sin nuvarande arbetsplats. Närmare 40 procent tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara på arbetet, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter.
• Nästan 4 av 10 är av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger i veckan är missnöjda med möjligheten att kunna påverka sina arbetsuppgifter.
• Över 50 procent av de som flera gånger i veckan känt psykiskt obehag att gå till jobbet tycker inte att högsta ledningen har förmåga att leda och utveckla verksamheten, och lika många skattar inte sin närmsta chefs ledaregenskaper högt.
• Av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet anger över 50 procent att de inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation.

Arbetsgivaren behöver hjälp när kraven ökar
Nu måste någonting göras för att stävja den negativa utvecklingen. Många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.
- Det är där den specialistkompetenta företagshälsan kommer in säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Vi känner ofta till cheferna och i samråd med dem kan vi utarbeta lämpliga och realistiska strategier. Vi har både arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av de som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se

Fakta
Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från10 194 respondenter av ett representativt urval på totalt ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.


December 2014

Intresset för att arbeta efter pensionsåldern minskar

Jobbhälsobarometern 2014; delrapport 3, visar att viljan att arbeta efter 65 år tenderar att minska i landet.

Allt färre planerar att arbeta efter uppnådd pensionsålder. Det visar den senaste rapporten från Jobbhälsobarometern. Det är dessutom stora skillnader i viljan att arbeta efter 65 års ålder beroende på om man varit sjuk eller inte. Bland de som varit helårsfriska är
det hela 57 procent som kan tänka sig arbeta efter att ha fyllt 65 år. Bland de som haft en till tre sjukdagar senaste året är motsvarande siffra bara 44 procent. Andelen som kan tänka sig att arbeta efter 65 minskar sedan ytterligare ju mer sjukdagar man haft senaste året.

Andelen förvärvsarbetande som inte är intresserade av att arbeta efter 65 år

Diagrammet visar att andelen som inte kan tänka sig att arbeta efter 65 års ålder ökar. Det visar också att kvinnor i betydligt större utsträckning än män inte kan tänka sig att jobba efter 65 år.

Jobbhälsobarometern visar också att kommunanställda är mindre villiga att tjäna kommunen efter 65 års ålder jämfört med statligt och privat anställda. Det framgår vidare att högskole- och universitetsutbildade är betydligt mer intresserade av att arbeta efter 65 års ålder jämfört med de som bara har grundskola eller gymnasium som högsta utbildning.

För ett långt och hållbart arbetsliv krävs tidiga insatser
Det är känt att arbetstillfredsställelse och motivation är viktiga parametrar i arbetslivet och det gäller i minst lika hög grad efter det att man fyllt 65 år. Men det handlar också om psykisk och fysisk arbetsmiljö.
- Det är naturligtvis oroande att det är färre som kan tänka sig arbeta efter 65. Tyvärr är det inte något som förvånar oss inom företagshälsovården. Vi har sett en ökad ohälsa under några år  inte minst vad gäller psykisk ohälsa och vi ser nu att detta slår igenom även på viljan eller tanken på att arbeta efter 65 års ålder, säger Lars Hjalmarson, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

- Vi tror att arbetsgivare behöver fokusera ytterligare på arbetsmiljöfrågor och arbetstillfredsställelse. Vi tror också att ett bra samarbete med företagshälsan kan göra att man bygger upp kunskap om arbetsplatsen så att man tidigt ser vad som är på väg att hända både för individ och grupp fortsätter Lars Hjalmarson.

_________________________________________________________________________________________________________________

De yngre trivs inte med arbetet

- ny rapport från Jobbhälsobarometern

Jobbhälsobarometern 2014:2 visar att  de yngre inte trivs med arbetet och inte är lika motiverade som sina äldre kollegor.

Det är hög arbetslöshet bland unga. Samtidigt som de yngre som har jobb inte verkar passa in i arbetslivet. I Jobbhälsobarometern framgår det att de yngre i mindre utsträckning trivs på jobbet jämfört med sina äldre arbetskamrater. De är mindre motiverade och upplever i större utsträckning att deras kompetens inte tas tillvara i arbetet. De är också mer sjukskrivna och tror i betydligt större utsträckning att de kommer att vara sjukfrånvarande när de bedömer sin framtid.

Brist på arbetsmotivation

Andelen kvinnor och män i olika åldrar som inte är motiverade i sitt arbete.

Som framgår av diagrammet så är det den yngsta åldersgruppen som är minst motiverad i arbetet. Ingen större skillnad syns mellan de yngre männen och de yngre kvinnorna. Var fjärde anställd under 31 år uppger att de är omotiverade. Bland de äldre kvinnorna är det bara en av tio som uppger sig vara omotiverad i sitt arbete.

Bekräftas av företagshälsan
- Det är naturligtvis oroande att de yngre inte anser sig passa in i arbetslivet på samma sätt som de äldre, säger Lars Hjalmarson, vd för Sveriges Företagshälsor. Denna bild av missmatch mellan de yngre anställda och det svenska arbetslivet är i och för sig inte ny men bekräftas och förstärks av årets utökade Jobbhälsobarometer.

Samma bild inrapporteras från Företagshälsornas Expertpanel som består av ett hundratal företagsläkare, -sköterskor, psykologer, ergonomer, hälsovetare och arbetsmiljöingenjörer som ser samma sak i mötet med de yngre anställda i sitt dagliga arbete inom företagshälsovården. 

- Det finns sannolikt flera orsaker till dessa skillnader mellan yngre och äldre anställda. Det kan handla om en värderingsförskjutning där yngre har högre krav på acceptabel arbetsmiljö och självförverkligande jämfört med äldre. Men det kan också finnas förklaringar i bristande introduktion och organisation i arbetslivet fortsätter Lars Hjalmarson.


Ingen hjälp att få i skolan!

Jobbhälsobarometern 2014; delrapport 1 visar att anställda inom skolan intar en särställning jämfört med hela den övriga arbetsmarknaden. Mer än varannan anställd inom skolan uppger att de inte får stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning och fler än fyra av tio säger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie tid. Anställda inom skolan är också de som i störst utsträckning upplevt psykiskt obehag att gå till jobbet.

- Vi ser det här som tydliga hälsorisker som kan leda till ökad sjukfrånvaro bland anställda i skolan, säger Lars Hjalmarson, vd på Sveriges Företagshälsor.

Trots brister i  arbetsmiljön känner sig anställda inom skolan mest motiverade
Samtidigt är det just de anställda inom skolan som känner sig mest motiverade i arbetet, tillsammans med anställda inom juridik, ekonomi samt vård- och omsorg.

- Att vara högmotiverad är självfallet jättebra. Det är dock viktigt att det finns rimliga förutsättningar att kunna uppfylla både sina egna och omgivningens krav. När våra medlemmar, landets företagshälsor, bedömer vanliga arbetsmiljö- och hälsoproblem så är det just stress i jobbet samt brister hos ledning och i organisationen som är de vanligaste problemen inom skolan, säger Lars Hjalmarson.

 


 

Arbetsmotivationen fortsätter att minska

Det är allt fler som inte känner sig motiverade i arbetet. Samtidigt är det allt fler som är frånvarande på grund av sjukdom - åtminstone någon dag det senaste året.
Det framkommer i den senaste Jobbhälsobarometern, som delvis kommer att presenteras på ett seminarium i Almedalen.

- I förra årets Jobbhälsobarometer rasade andelen som svarade ja på frågan om de kände sig motiverade i sitt arbete. I årets resultat ser vi att andelen motiverade fortsätter att minska i viss mån i alla åldersgrupper utom bland dem som är 30 år och yngre, säger Lars Hjalmarsson, vd för Sveriges företagshälsor, företagshälsovårdens branschorganisation.

Den psykiska belastningen är det största problemet
Trots en uppgång i år för den yngre åldersgruppen, vilket sannolikt beror på att vi har ett större och bättre urval, eftersom enkäten görs per post istället för via telefon, har de yngsta den lägsta andelen av dem som säger sig vara motiverad i sitt arbete.

-Vi har noterat ett starkt samband mellan att ha känt psykiskt obehag inför att gå till jobbet och att tro att man kommer att vara sjukfrånvarande någon eller några gånger under de närmaste tolv månaderna, säger Lars Hjalmarsson.
Det är också de yngsta på arbetsmarknaden, de under 30, som oftast tror att de kommer att ha någon sjukfrånvaro det närmaste året.
- Ska man fundera på orsaker så kan det kanske förklaras med att de yngre i många fall kommer ut i arbetslivet på mer utsatta jobb än andra grupper. Om det de yngre sen har andra värderingar om att vara sjukfrånvarande än vad de äldre har kan vi bara spekulera i.

En expertpanel av läkare, sköterskor, ergonomer, beteendevetarar, arbetsmiljöingenjörer och hälsovetare inom branschen har rankat vilka arbetsmiljö- och hälsoproblem som är störst bland sina kunder. Stress på jobbet utmärker sig där som ett stort arbetsmiljöproblem.

- Att jobba mycket är inte fel i sig, men att hela tiden jobba mycket är fel. Det är när man inte ser något slut på det man håller på med och saknar all möjlighet till återhämtning som det kan bli en fara. En viss korttidssjukfrånvaro behöver därför inte vara av ondo. Den kan ge möjlighet för tillfällig återhämtning och förhindrar på så sätt kanske något värre. Men det bästa är naturligtvis en arbetsplats som arbetar förebyggande och är organiserad på ett sätt så att man undviker den här typen av farliga risker, säger Lars Hjalmarsson.

Seminarium i Almedalen
Stegen som kan minska ohälsan i arbetslivet
Arrangör: Sveriges Företagshälsor
Dag: 3/7 2014 13:30 - 14:30
Plats: Hansa-utbildning, Bredgatan 4
Medverkande: Gunnar Axén, Riksdagsledamot ordförande för socialförsäkringsutskottet, Moderaterna. Tomas Eneroth, Riksdagsledamot vice ordförande för socialförsäkringsutskottet, Socialdemokraterna. Wiwi-Anne Johansson, Riksdagsledamot, Vänsterpartiet. Solveig Zander, Riksdagsledamot, Centerpartiet. Emma Carlsson Löfdahl, Riksdagsledamot, Folkpartiet samt Lars Hjalmarson, Vd, Sveriges Företagshälsor mfl.
Läs mer

Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Vi tycker att regeringen hittills har varit alltför passiv i de förebyggande arbetsmiljöfrågorna. Nu är det är hög tid för samhället att göra en reell satsning på att förebygga ohälsa. Utan ett systematiskt hälsofrämjande arbete tror vi att risken är hög för att ohälsan i landet kommer att fortsätta stiga.

Fakta
Jobbhälsobarometern 2014 är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. Totalt har 15 000 personer, enligt ett statistiskt urval, i åldrarna 20-65 år som arbetar minst halvtid tillfrågats postalt under våren, drygt 9 000 personer svarade. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.


Jobbhälsoindex - ett nytt mått på arbetsmiljö och arbetshälsa - sjunker i Sverige

Jobbhälsobarometern 2013:3;  JOBBHÄLSOINDEX, 2014-03-11

Jobbhälsoindex sjunker i Sverige. Det visar en ny rapport från Jobbhälsobarometern - Jobbhälsoindex, delrapport 3, 2013, som nu publiceras för första gången . De anställda upplever alltså att arbetsförhållanden som påverkar hälsa och arbetstillfredsställelse var sämre 2013 jämfört med tidigare år. Jobbhälsoindex är generellt lägre bland kvinnor jämfört med männen, de bedömer således sin fysiska och psykiska arbetsmiljö sammantaget som sämre än vad männen upplever.

Anställda inom utbildningsområdet har lägst Jobbhälsoindex vilket betyder att anställda inom den svenska skolan upplever att de sammantaget har sämst fysisk och psykisk arbetsmiljö av samtliga näringsgrenar. De yngre anställda har också ett lägre Jobbhälsoindex jämfört med de äldre, vilket innebär att de yngres bedömning av sin fysiska och psykiska arbetsmiljö sammantaget är lägre än medelålders och äldre anställda.

- De med högre lön har i huvudsak högre Jobbhälsoindex jämfört med de med lägre lön. Vi ser däremot ingen skillnad i Jobbhälsoindex beroende på utbildningsbakgrund. Personer med exempelvis universitetsutbildning upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön sammantaget lika bra eller dålig som de med högst grundskoleutbildning säger  Lars Hjalmarson vd Sveriges Företagshälsor.

Jobbhälsoindex är ett mått på en bra arbetshälsa och arbetsmiljö och är en sammanvägning av ett tiotal variabler ifrån Jobbhälsobarometern som görs årligen. Viktiga underliggande komponenter i Jobbhälsoindex är känslan av kontroll, mening och arbetstillfredsställelse. Dock ingår även fysiska arbetsmiljöfaktorer.

Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Vi tycker att regeringen hittills har varit alltför passiv i de förebyggande arbetsmiljöfrågorna. Nu är det är hög tid för samhället att göra en reell satsning på att förebygga ohälsa. Utan ett systematiskt hälsofrämjande arbete tror vi att risken är hög för att ohälsan i landet kommer att fortsätta stiga.

Ladda ner hela rapporten här..


 

 Arbetsmotivationen sjunker i Sverige

Jobbhälsobarometern, Delrapport 2013:2, Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

Jobbhälsobarometern visar tydligt på att arbetsmotivationen bland Sveriges anställda sjunker – särskilt för de som är eller tror att de kommer vara sjuka

Arbetsmotivationen sjunker för de som är, och de som förväntar sig att vara mer sjukfrånvarande det närmaste året. Det visar den andra delrapporten 2013 från Jobbhälsobarometern. Från toppåret 2009 – krisåret – har arbetsmotivationen minskat något för att 2013 gå brantare utför. För den grupp som tror sig vara sjukfrånvarande framöver kan arbetsmotivationens utförslöpa snarare liknas vid en svart pist.

- När de anställda får ge sin syn på sin framtida hälsa ser vi också en anmärkningsvärd ökning av andelen som känt psykiskt obehag att gå till jobbet bland de som tror att de kommer att vara sjuka framöver säger Lars Hjalmarson, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor som står bakom Jobbhälsobarometern. Den gruppen är också klart mindre nöjda med den fysiska arbetsmiljön samt möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras.

- Däremot ser vi inget eller marginellt samband mellan ökade krav i arbetslivet och hur mycket sjuk man tror sig vara framöver fortsätter Lars Hjalmarson.

Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser.Vi tycker att regeringen hittills har varit alltför passiv i de förebyggande arbetsmiljöfrågorna. Nu är det är hög tid för samhället att göra en reell satsning på att förebygga ohälsa. Utan ett systematiskt hälsofrämjande arbete tror vi att risken är hög för att ohälsan i landet kommer att fortsätta stiga.

Ladda ner hela rapporten 

Se även artikel i DN 2013-11-28 samt nyhetsinlsag i TV4 Nyheterna 2013-11-28 kl 07:14

Sveriges Företagshälsor medverkade också på TV4 Nyhetsmorgon 2013-11-29 se inslag från TV4 nedan.

 


Kvinnor i arbetslivet mer utsatta för ohälsa

Jobbhälsobarometern, Delrapport 2013:1, Sveriges Företagshälsor 2013-11-04

Jobbhälsobarometern visar tydligt på att kvinnor i svenskt arbetsliv är än mer utsatta för ohälsa.

Kvinnor är, och kommer att vara, mer sjukfrånvarande än männen det närmaste året enligt egen självskattning visar den första delrapporten 2013 från Jobbhälsobarometern. Kvinnor uppger även i större omfattning än männen att de gått till arbetet trots att de har varit sjuka och ”borde” stannat hemma. Det är också mer vanligt att kvinnor känt fysisk smärta i relation till arbetet jämfört med männen. Dessutom är det betydligt mer förekommande att kvinnor känt psykiskt obehag att gå till arbetet jämfört med männen.

- Vi har sett den här trenden sen flera år tillbaka säger Lars Hjalmarson, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor som står bakom Jobbhälsobarometern. Men det som är allt mer skrämmande är att vi också ser att detta särskilt gäller de yngre i arbetslivet, de under 30 år. Sjukfrånvaron bland de yngre ökar och de är inte alls lika nöjda med sin arbetsmiljö jämfört med de äldre.

Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser.
- Vi tycket det är hög tid att satsa på att förebygga ohälsa fortsätter Lars Hjalmarson. Det är bättre att slå till innan det är förkylt. Vi är övertygade om att det kan stärka arbetslinjen och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv som gynnar såväl individen som företagen och samhället i stort.

Läs hela rapporten

Se även inlag på SVT2 Agenda söndag den 3 november kl 21.15
Varför ökar sjukskrivningarna mest bland unga kvinnor? I studion: Ulf Kristersson (M) socialförsäkringsminister och Irene Wennemo, ledarskribent Dagens Arena.


Trivsel på jobbet - en åldersfråga

Delrapport 2 från Jobbhälsobarometern 2012

De yngre, de under 31 år, känner sig mindre motiverade i arbetet och ser i mindre utsträckning fram emot att gå till jobbet jämfört med de som är 55 år och äldre. De sjukanmäler sig i större utsträckning i förhållande till de äldre och upplever inte lika ofta att deras åsikter respekteras. Det är något av innehållet i Delrapport 2 från Jobbhälsobarometern.

Vi har i en föregående rapport  visat på att ohälsan ökar inom arbetslivet och att det blir allt färre helårsfriska i alla åldersgrupper. I denna rapport går vi vidare och belyser främst hur olika åldersgrupper ser på frågor som rör arbetsförhållanden och hälsa i olika avseenden. Det vi då kan se är ett mönster som innebär att de yngre i mindre utsträckning trivs på jobbet jämfört med de äldre. De upplever inte i lika stor utsträckning som de äldre att deras åsikter respekteras på arbetet. De yngre är också mindre nöjda med arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet.

Vad som är orsaken till dessa skillnader mellan åldersgrupperna i synen på sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden har vi inga uppgifter om. Är det en ”ständig” generationsfråga eller är det fråga om nya värderingar bland den yngre delen av befolkningen? Beror det på att de yngre får ”sämre” jobb i början av sin karriär eller finns det andra förklaringar?

Sveriges Företagshälsor anser att det är viktigt att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Vi tror det kan stärka arbetslinjen och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv som gynnar såväl individen som företagen och samhället i stort.

Ladda ner hela rapporten

Debattartikel på svd.se 2013-03-05  De yngre sjukskriver sig oftare än de äldre


Delrapport 1 från Jobbhälsobarometern 2012
Färre på jobbet varje dag!


Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera.

Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer av ett representativt urval personer i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. Barometern har sedan 2007 genomförts varje år och omfattar ett urval på ca 4 500 personer runt om i Sverige. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda på svenska arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning.

Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex när det gäller datainsamlingen. Intervjuerna genomförs vanligen under våren / försommaren. Resultaten redovisas succesivt.