_self

Pressinformation

Här finns Sveriges Företagshälsors pressinformation samlad. Tag i första hand kontakt med VD Peter Munck af Rosenschöld för ärenden gällande press.

 
Peter Munck af Rosenschöld, vd
Tel:  08 - 762 67 47
E-post:  peter.munck@foretagshalsor.se

Sveriges Företagshälsor
Swedish Association of Occupational Health and Safety

Besöksadress och kontakt Postadress
Sturegatan 11 Box 55545
Tel: 08–762 67 46 102 04 Stockholm

Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor,  2017-03-03

Vill du ha friska medarbetare så anställ folk över 55    

Den senaste Jobbhälsobarometern 2016:3 som släpps idag visar tydligt på att den äldre arbetskraften har en positiv syn på sin hälsa.

De över 55 tror att de kommer att vara på  jobbet i betydligt högre grad än sina yngre kollegor. Hela 42 procent av de som fyllt 55 år tror inte att de kommer att vara borta en enda dag från jobbet på grund av sjukdom den kommande 12-månadersperioden. Mindre än hälften bland dem upp till 30 år har samma uppfattning, bara 18 procent.

Sveriges Företagshälsor släpper nu den sista delen av 2016-års Jobbhälsobarometer, delrapport 3. Den ger en bild av olika yrkesgruppers syn på sin hälsa och hur planerna att gå i pension ser ut.

- Vi kan konstatera att det finns tydliga skillnader på den svenska arbetsmarknaden både avseende bedömningen av den egna sjukfrånvaron de kommande månaderna och vid vilken ålder arbetslivet är slut och pensionen inträder säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen Sveriges Företagshälsor.

Anställda inom offentlig sektor anger att de är mer och oftare sjuka än vad anställda i privat sektor är. Bland de privatanställda har 35 procent bedömt att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag den närmaste 12-månadersperioden. Motsvarande andel för de som arbetar inom staten är 29 procent. De som i högst grad anger att de kommer att vara frånvarande på jobbet på grund av sjukdom, 15 dagar eller mer det närmaste året, är undersköterskor, vårdbiträden och fritidsledare.

- Vi ser också ett tydligt samband mellan upplevd fysisk smärta och psykiska obehag relaterade till arbetet och framtida prognostiserad frånvaro fortsätter Peter Munck af Rosenschöld.

Vad gäller den egna prognosen för när man avser att gå i pension så påverkas den av en rad faktorer. Universitetsutbildade, förutom de som arbetar på bank, anger att de kommer att gå i pension senare än de som har en kortare utbildning. Kvinnor planerar också att gå i pension tidigare än männen, 15 procent mot 11 procent.

Rapporten visar även på att sjukdom påverkar beslutet om när man vill gå i pension, liksom hur det känns att gå till jobbet. Upplevelsen av psykiskt obehag av att gå till arbetet ger upphov till en lägre pensionsålder. Bara 13 procent av de som flera gånger i veckan känt psykiskt obehag av att gå till jobbet har planer på att fortsätta arbeta efter 65 år. Motsvarande andel bland de som aldrig känt psykiskt obehag av jobbet är 29 procent.


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor, 2016-12-02

Nästan två av 10 inom skola, vård och omsorg upplever mobbning och trakasserier     

Jobbhälsobarometern 2016 delrapport 2, som släpps idag, visar att det finns stora skillnader inom olika näringsgrenar hur man upplever arbetsmiljön och faktorer som påverkar hälsan och sjukfrånvaron. 

Undersökningen visar att 17 procent de som arbetar inom skola, vård och omsorg har upplevt att man själv eller en kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året. Samtidigt är det den yrkesgrupp som upplever störst meningsfullhet i sitt arbete trots den högsta andelen av lång sjukfrånvaro samt att de även är de som har lägst förtroende för den högsta ledningen på hela arbetsmarknaden. Högst förtroende för högsta ledningen och för den närmsta chefens förmåga att leda finns inom näringsgrenarna juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU, det är också här som den långa sjukfrånvaron är bland de lägsta. 

- Tittar vi på hela arbetsmarknaden motsvarar det att ca 700.000 har upplevt trakasserier och mobbing på arbetet det senaste året säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor som står bakom rapporten.

Rapporten visar vidare att ca 400.000 personer inte kommer att kunna jobba kvar i sitt nuvarande arbete om två år och hela en miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. Störst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom;

• Offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst
• Utbildning
• Vård och omsorg.

- Det är också inom dessa kategorier, tillsammans med anställda inom transportsektorn som vi finner att flest instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året fortsätter Peter Munck af Rosenschöld. Lägger man på ett genus- och ett socioekonomiskt filter på detta så blir detta extra bekymmersamt tillägger han.

Lägst andel som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom;
• Verksamhet inom finans, (bank och försäkring)
• Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU
• Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering

Inom dessa kategorier är det också minst andel som instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året.


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor, 2016-09-20

Nästan var femte anställd, 900 000 personer, känner olust att gå till arbetet flera gånger i månaden 

Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 1, som släpps idag, visar att det finns ett uppenbart samband mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljön.

Årets siffror från Jobbhälsobarometern visar att nästan 20 procent av den arbetande befolkningen känner psykiska obehag inför att gå till jobbet minst några gånger i månaden. De som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet har också i betydligt större utsträckning sämre möjligheter att påverka arbetsuppgifternas utformning eller brister i arbetsmiljön. De trivs också i mindre utsträckning med sina arbetskamrater och kollegor och har ingen bra balans mellan arbete och fritid.

Rapporten visar på sambandet mellan obehagskänslor inför arbetet och ohälsa i olika avseenden.

- Vi ser en tydlig relation mellan individens upplevelse av psykiskt obehag att gå till arbetet och upplevelsen av arbetsmiljön, organisationen och påverkansmöjligheterna etcetera säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor som står bakom rapporten.
 
Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet

Av diagrammet framgår att drygt 7,3 procent flera gånger varje vecka känt psykiskt obehag att gå till jobbet på grund av arbetet. Ytterligare 13,2 procent upplever samma obehag några gånger i månaden. Det är sammanlagt drygt 20 procent, vilket är lika med var femte anställd. Det motsvarar på hela den svenska arbetsmarknaden närmare 900 000 personer som känt psykiskt obehag att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. De 7,3 procent som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka motsvarar på hela arbetsmarknaden drygt 320 000 personer.

Allt färre är helårsfriska
- Vi ser också en fortsatt minskning av andelen helårsfriska fortsätter Peter Munck af Rosenschöld. I den yngsta åldersgruppen, de i åldern 20 till 31 år, har vi aldrig tidigare uppmätt lägre andel helårsfriska.

2007-års barometer visade på 36 procent helårsfriska i åldersgruppen 20 till 31 år. Tio år senare, 2016, hade andelen helårsfriska i denna åldersgrupp minskat till 21 procent.

- I likhet med tidigare år så ser vi att de yngre sjukanmäler sig oftare jämfört med sina äldre kollegor. Unga män såväl som kvinnor, i åldern 20 till 31 år, sjukanmäler sig dubbelt så ofta som män över 55 år, vilket är mycket oroväckande säger Peter Munck af Rosenschöld.


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor, 2016-06-28

Bristande ledning största orsaken till stressen i arbetslivet

Bristande ledning och styrning och mängden organisationsförändringar är den mest framträdande orsaken till stressen i arbetslivet totalt sett. Det visar årets rapport från Sveriges Företagshälsors Expertpanel.

Årets Expertpanel konstaterar bland annat att:

• I offentlig sektor och privat tjänstesektor är det stress som är det vanligaste arbetsmiljöproblemet.
• Inom bygg, industri och transport är den fysiska arbetsmiljön och ergonomi som är det stora problemet.
• Andra viktiga problem som påverkar arbetet är ohälsosamma levnadsvanor och obalans i livspusslet.
• Bristande ledning och styrning och mängden organisationsförändringar är den mest framträdande orsaken till stressen i arbetslivet totalt sett.
• För hög arbetsbetsbelastning kommer först på tredje plats.
• För att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera är ledningens engagemang och ett verksamhetsintegrerat arbete avgörande.
• Ett gott ledarskap och att krav och förväntningar i jobbet är tydliga leder till ett långsiktigt hållbart arbetsliv – en minskad arbetsbörda har endast marginell betydelse.

- Vi inom företagshälsovården ser dagligen vad som påverkar ett bra arbetsliv och vi ser också problem och hälsorisker långt innan det nått statistiken genom arbetsplatsolyckor och sjukskrivningar säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor. Dessvärre kan vi också konstatera att arbetsgivarna, trots den allmänna debatten, fortsätter att i första hand köpa tjänster kring arbetsanpassning och rehabilitering istället för förebyggande insatser för att undvika onödig ohälsa i arbetslivet fortsätter han.

Expertpanelen – Arbetshälsa- består av ca 100 specialister inom medicin, ergonomi, beteendevetenskap, arbetsorganisation, hälsovetenskap och teknik på landets företagshälsor. De som dagligen arbetar med frågor kring arbetsmiljö och hälsa tillsammans med Sveriges alla företag och organisationer. En gång om året tillfrågas de om vad de ser för risker och möjligheter i arbetslivet och hur de rankar olika arbetsmiljö- och hälsoproblem bland sina kunder.

Rapport Sveriges Företagshälsors Expertpanel 2016

Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det förs en aktiv debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Stress på jobbet utmärker sig som ett stort arbetsmiljöproblem och vi tycker att regeringen behöver ta till krafttag kring de förebyggande arbetsmiljöfrågorna. Det är hög tid för samhället att göra en reell satsning på att förebygga ohälsa. Utan ett systematiskt hälsofrämjande arbete tror vi att risken är hög för att ohälsan i landet kommer att fortsätta stiga.


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor,  2016-02-15
 

Ingen förbättring av hälsoläget på svensk arbetsmarknad det närmaste halvåret   

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 3, som släpps idag, visar att det finns ett starkt samband mellan människors upplevelser och känslor om sin arbetsplats och deras frånvaro.

Den senaste jobbhälsobarometern visar ett tydligt samband mellan viktiga arbetsmiljöfaktorer och tron på den egna framtida hälsoutvecklingen. Det finns dessutom tydliga skillnader mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad och mellan de som är nöjda med sitt arbete och de som inte är det.

- Rapporten speglar en dyster framtidsprognos som visar att det inte kommer att bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad under det närmsta halvåret om inget radikalt görs säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen Sveriges Företagshälsor.

I rapporten framgår att
• Fysisk smärta eller psykiskt obehag idag är stora riskfaktorer för framtida frånvaro
Viktiga arbetsmiljöfaktorer som att enstaka upplevelser av fysik smärta orsakat av arbetet eller psykiska obehag inför att gå till arbetet under det senaste året påverkar tron på den egna framtida hälsan negativt. De som enstaka gånger eller oftare har upplevelser av fysisk smärta eller upplever ett psykiskt obehag av att gå till arbetet tror i mycket högre grad att de kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom än de som inte har haft den upplevelsen.
 
• Den kommunala sektorn ligger illa till
I vilken sektor den anställde arbetar påverkar också tron på sin framtida hälsa. Av alla anställda i kommunal verksamhet anger bara 28 procent att de kommer att vara helårsfriska* fram till halvårsskiftet 2016, detta betyder att hela 72 procent kommer att ha haft en sjukdag eller mer när sommarsemestrarna börjar närma sig.  De anställda inom privat sektor tror att de kommer att vara något friskare, här tror 35 procent att de inte kommer att ha haft någon sjukdag fram till halvårsskiftet 2016.
 
• Nöjdheten med arbetet har stor betydelse
Att vara nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning är också något som påverkar den egna prognosen över framtida sjukfrånvaro. De som är nöjda med sitt arbete är i mycket högre grad helårsfriska än de som inte är det. Av de som är nöjda anger 37 procent att de inte tror sig vara frånvarande framöver, medan bara 24 procent av de som inte är nöjda med sitt arbete svarar detsamma.
Samma mönster syns bland de som upplever att de kan, respektive inte kan, hantera den stress som förekommer i arbetet. 

-Slutsatsen blir att diskussionen kring det långsiktigt hållbara arbetslivet måste flytta fokus säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi kan inte lösa ohälsan i arbetslivet som pekar på arbetets organisering och ledarskapet med terapeutiska rehabinsatser på individnivå fortsätter han.
 
*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.
 
För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se

  
Fakta
Jobbhälsobarometern är en av de få nationella undersökningarna där respondenterna frågas om vad de tror om sin hälsa den kommande 12 månaders-perioden. Slutsatser och resultat i denna rapport som släpps nu baserar sig på data som samlades in under maj och juni månad 2015, vilket gör att vi bara kan prognostisera hälsoläget på svensk arbetsmarknad fram till halvårsskiftet 2016.

Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från 10 194 respondenter av ett totalt representativt urval på ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.

Läs mer om Jobbhälsobarometern


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor,  2016-01-14

Företagshälsovården stärker arbetet mot alkoholproblem i arbetslivet

Omkring 285 000 män och 161 000 kvinnor i åldersgruppen 17–84 år har ett missbruk eller är beroende av alkohol. De flesta är verksamma i arbetslivet. Att alkoholproblem, bland mycket annat, leder till ökad sjukfrånvaro och ökad risk för olyckor på arbetsplatsen är väl känt. Risken är stor att konsekvenserna blir minskad produktivitet och ökade kostnader för såväl anställda och arbetsgivare som samhället i stort om problemen inte uppmärksammas och åtgärdas i tid.

Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsan
Idag finns det effektiva metoder för att förebygga och åtgärda alkoholproblem med goda resultat. Kortare behandling ger ofta lika bra resultat som längre och kan genomföras av företagshälsan. Ett genomtänkt förebyggande arbete på arbetsplatsen ökar också möjligheten till goda resultat.

- Genom en kombination av olika insatser kan produktivitetsförluster i arbetslivet och kostnader på grund av alkoholrelaterade problem helt eller delvis undvikas säger Peter Munck af Rosenschöld vd Sveriges Företagshälsor.
-  Insatserna kan till exempel vara att ha en väl förankrad alkoholpolicy och att erbjuda chefsutbildning och hälsoundersökningar. Nykterhetskontroller och alkolås i fordon samt korta rehabiliteringsinsatser kan också vara mycket värdefullt fortsätter han.

Det senaste kunskapsläget och forskningsresultaten har nu sammanställts i form av riktlinjer för företagshälsovården. Riktlinjerna är framtagna i samarbete med Karolinska Institutet. De kan också användas av arbetsgivare som vill fördjupa sin kunskap om hur man kan göra för att motverka alkoholproblem på arbetsplatsen i tid.

För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47 peter.munck@foretagshalsor.se

Ulric Hermansson, med dr och universitetslektor vid Karolinska Institutet
Telefon 070-589 57 10, ulric.hermansson@ki.se

________________________________________
Fakta presenteras 18 januari
De nya riktlinjerna om alkoholproblem på arbetsplatsen kommer att presenteras
den 18 januari kl. 10.00 i Nobel Forum, Karolinska Institutet, Wallenbergsalen, Nobels väg 1 i Solna.

Press som vill delta är välkomna att kontakta
Pernilla Nordkvist, projektledare Sveriges Företagshälsor 
Telefon 072-225 43 56, pernilla.nordkvist@foretagshalsor.se


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor,  2015-12-21

800 000 personer i svenskt arbetsliv tror att jobbet kommer påverka hälsan negativt   

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 2, som släpps idag, visar att det är stora skillnader mellan olika näringsgrenar när det gäller synen på sin egen hälsa och tron på framtiden.

Sjukfrånvaron i Sverige ökar dramatiskt. De som sällan eller aldrig är borta från arbetet på grund av sjukdom blir allt färre. I Jobbhälsobarometern för 2015 uppger endast 32 procent att de inte har varit frånvarande från jobbet på grund av egen sjukdom under den senaste 12-månadersperioden. Dessutom tror så många som 16 procent, motsvarande ca 800 000 personer att arbetet kommer påverka hälsan negativt under de närmste två åren. Hela 8 procent, motsvarande ca 400 000 personer, tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete i framtiden.

Frisk jurist och sjuk servitris
- Det remarkabla i undersökningen är att det är så stora skillnader mellan olika typer av näringsgrenar säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor. Ska du vara frisk på sikt så ska du vara jurist men arbetar du inom hotell och restaurang så är chansen stor att du blir sjuk. Det är en viktig sak att uppmärksamma med tanke på regeringens satsning på jämlik hälsa, där arbetslivet ofta glöms bort fortsätter Peter Munck af Rosenschöld.

Jobbhälsobarometern visar att de branscher som har minst andel helårsfriska* och som också har sämst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur.
- 25 procent har angett att de varit helårsfriska de senaste året
- 25 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 16 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete.  

De yrkeskategorier som har störst andel helårsfriska och bäst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen juridik, ekonomi, forskning och vetenskap.
- 43 procent anger att de har varit helårsfriska de senaste året
- 7 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 2 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar.

Undersökningen visar också att hela 42 procent av arbetskraften har upplevt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare på grund av arbetet och att 21 procent har känt psykiska obehagskänslor inför att gå till arbetet några gånger per månad eller oftare. Även här sticker ovan nämnda kategorier ut, jurister, ekonomer och forskare har minst besvär medan personer som arbetar inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur upplever sitt arbetsliv sämre med större besvär.

Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsan
Vår hälsa och våra möjligheter till prestation styrs mycket de psykiska och fysiska förutsättningarna i arbetslivet. En del arbetsplatser har kommit långt, men många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.

- I det arbetet är företagshälsan en stark partner säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Ofta känner vi till arbetsledningen och kan i samråd utarbeta lämpliga och realistiska strategier för ett lyckat hälsoarbete. Vi har en lång tradition kring arbetsmiljöfrågor och har arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar för att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

Enligt Arbetsförmedlingen uppgår den arbetande delen av befolkningen till ca 4,5 miljoner. I Jobbhälsobarometern framgår det att 1631 personer av de som arbetar minst halvtid tror att deras nuvarande arbete kommer att påverka hälsan negativt inom två år. Applicerar vi denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 800 000 personer.

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.

För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se

Fakta
Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från 10 194 respondenter av ett totalt representativt urval på ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20–65 år med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.

Läs mer om Jobbhälsobarometern  


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor,  2015-10-05

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag att gå till jobbet

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 1, som släpps idag, visar att de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet också skattar sin hälsa och sin arbetsmiljö sämre än dem som aldrig upplevt obehag att gå till jobbet.

Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt de senaste åren, framförallt ökar antalet sjukfall med psykisk diagnos. Arbetslivet blir mer och mer komplext och företag och organisationer blir allt mer beroende av att de anställda mår bra. Kraven på arbetsgivaren ökar när det gäller personalens hälsa. Insikter om ett gott ledarskap, en stimulerande och väl fungerande arbetsmiljö samt möjligheter att kombinera ett krävande arbete med återhämtning på fritiden är viktigt.

En av de saker som styr hur vi mår är den känsla vi har när vi går till jobbet – om den är positiv eller negativ.
- I undersökningen ser vi något så oroväckande som att 7,8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige flera gånger i veckan känner ett psykiskt obehag att gå till jobbet. Detta innebär att 350 000* personer upplever detta varje arbetsvecka året om säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen Sveriges Företagshälsor.

Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?

Diagrammet redovisar hur svaren på frågan ”Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?” fördelar sig bland de som arbetar minst halvtid. Totalt tillfrågades 10 194 personer.

I denna första rapport från årets Jobbhälsobarometer har vi valt att fokusera på skillnader i uppfattning inom ett antal områden mellan de som upplever negativa känslor inför att gå till jobbet kontra de som aldrig har haft det.

• Undersökningen visar att över 65 procent av de som flera gånger i veckan upplever psykiskt obehag att gå till jobbet tror att deras hälsa kommer att påverkas negativt av det nuvarande jobbet de närmaste två åren.
• Mer än 35 procent av de som flera gånger i veckan känner psykiskt obehag att gå till jobbet uppger att de tror att hälsan blir ett hinder att jobba kvar på sin nuvarande arbetsplats. Närmare 40 procent tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara på arbetet, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter.
• Nästan 4 av 10 är av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger i veckan är missnöjda med möjligheten att kunna påverka sina arbetsuppgifter.
• Över 50 procent av de som flera gånger i veckan känt psykiskt obehag att gå till jobbet tycker inte att högsta ledningen har förmåga att leda och utveckla verksamheten, och lika många skattar inte sin närmsta chefs ledaregenskaper högt.
• Av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet anger över 50 procent att de inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation.

Arbetsgivaren behöver hjälp när kraven ökar
Nu måste någonting göras för att stävja den negativa utvecklingen. Många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.
- Det är där den specialistkompetenta företagshälsovården kommer in säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Vi känner ofta till cheferna och i samråd med dem kan vi utarbeta lämpliga och realistiska strategier. Vi har både arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av de som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se

Fakta
Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från10 194 respondenter av ett totalt representativt urval på ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.

Läs mer om Jobbhälsobarometern


Pressmeddelande från Sveriges Företagshälsor 2015-09-08

Företagshälsan stärker sitt arbete mot ohälsan i arbetslivet

För tredje året i rad ökar antalet sjukfall med psykisk diagnos och är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Ohälsosamma levnadsvanor kan påverka förmågan att hantera ett krävande arbetsliv. Det totala antalet sjukskrivna ökar för varje år som går, vilket är en oroande och kostsam utveckling.

Arbetslivets omfattande förändring från industrisamhälle till tjänstesamhälle och den accelererande informationsteknologin och globaliseringen innebär att arbetslivet har blivit mer komplext. Utvecklingen gör att företag och organisationer blir mer beroende av att de anställda mår bra, är engagerade och har en hållbar balans mellan arbete och fritid.

Det ställer nya och ökade krav på arbetsgivaren när det gäller personalens hälsa. Insikter om ett gott ledarskap, en stimulerande och väl fungerande arbetsmiljö samt möjligheter att kombinera ett krävande arbete med återhämtning på fritiden är viktigt.

Nationella Riktlinjer
Vi, som är specialister på arbete och hälsa, ser den här problematiken dagligen. Därför tar vi nu ett samlat grepp kring frågor som rör arbetet kopplat till den psykiska ohälsan respektive levnadsvanor, och presenterar gemensamma evidensbaserade nationella riktlinjer framtagna för företagshälsan i ett unikt samarbete lett av forskare på Karolinska Institutet. Ett samarbete som främjar användning och spridning av forskningsresultat.

Riktlinjerna är ett kraftfullt verktyg att förebygga och åtgärda ohälsa och stödjer branschen att ge arbetsgivarna ett forskningsbaserat arbetssätt kring dessa viktiga frågor. Detta är ett led i företagshälsans arbete med att sänka sjukfrånvaron och stärka hälsan i svenskt arbetsliv för att minska de personliga lidandet, minska kostnaderna för samhället och få ett mer konkurrenskraftigt näringsliv.

De två nationella riktlinjerna kring psykisk ohälsa respektive hälsoundersökningar för att främja hälsosamma levnadsvanor presenteras den 14 september kl 09:15 på AFA Försäkring, Klara Södra Kyrkogata 18, Stockholm
Pressanmälan görs i mån av plats till Hanna.Bonnevier@ki.se

För mer information kring riktlinjerna kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor, 08-762 67 47, peter.munck@foretagshalsor.se eller
professor Irene Jensen, Karolinska Institutet, 08-524 832 12 Irene.Jensen@ki.se
 


​Dagens Samhälle 2015-08-28

Stärk satsningen på hälsosamma arbetsplatser

Sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa är tydligt, regeringen bör därför möta den ökade sjukfrånvaron med aktiva och förebyggande insatser som ställer krav på arbetsgivarna.

Socialförsäkringsministern konstaterade nyligen att sjukfrånvaron har ökat med 60 procent sedan 2010. För tredje året i rad ökar antalet sjukfall med psykisk diagnos. Antalet sjukskrivna ökar för varje år som går, vilket är en oroande och kostsam utveckling. Samtidigt stämmer inte bilden av att vi blir mer sjuka. Att sjuktalen ökar och minskar över tid beror delvis på politiska beslut.

I arbetslivet pågår en omfattande förändring från industrisamhälle till tjänstesamhälle. Den accelererande informationsteknologin och globaliseringen spär på denna utveckling ytterligare. Arbetslivet har helt enkelt blivit mer komplext. Ju längre den här utvecklingen fortskrider, desto mer blir företag och organisationer beroende av att de anställda mår bra, är engagerade och har en hållbar balans mellan arbete och fritid. Det är i allt större utsträckning de anställdas intellektuella kapacitet som är företagens viktigaste resurs.

Det ställer nya och ökade krav på arbetsgivaren när det gäller personalens hälsa. Insikter om ett gott ledarskap, en stimulerande och väl fungerande arbetsmiljö samt möjligheter att kombinera ett krävande arbete med återhämtning på fritiden är viktigt. En del arbetsgivare är väl medvetna och arbetar aktivt med insatser som leder i rätt riktning. Men kvartalsekonomiskt fokus och tuffa budgetkrav gör att många fortfarande är kortsiktiga i sin syn på hälsa vilket i bästa fall stannar vid en fruktkorg och ett rabatterat gymkort. Många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser. Förutsättningar kan öka genom ekonomiska incitament. Men samhället bör i ännu högre grad bidra med kunskapsspridning om vad en god arbetsmiljö innebär i det moderna tjänste- och informationssamhället.

Det är hög tid för regeringen att stärka arbetet med att skapa hälsosamma arbetsplatser. Här är tre konkreta förslag:

1. Förstärk Arbetsmiljöverkets uppdrag och anslag

Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att kunna sprida kunskap kring vad som är en god arbetsmiljö. De borde också ges i uppdrag att medverka till att hälso- och arbetsmiljöfrågorna lyfts till en strategisk ledningsnivå i svenskt arbetsliv, så att dessa frågor får samma prioritet som andra ekonomiska nyckeltal. I dag är det ofta en individinriktad och styvmoderligt behandlad sidofråga som i huvudsak sköts av HR-avdelningen. Att göra fel, eller ingenting alls, är dessutom i praktiken riskfritt trots att ansvaret för en trygg och säker arbetsmiljö, enligt lagen, ligger på arbetsgivaren.

2. Öka möjligheterna till skattefria hälsosatsningar
Negativa levnadsvanor och en belastande arbetsmiljö kan vara droppen som får bägaren att rinna över. Ge arbetsgivaren en chans att selektivt erbjuda livsstilsrelaterade insatser. Regelverket behöver moderniseras så att det blir mer generöst, sluta se på hälsosatsningar som en förmån för alla som syftar till att skapa trivsel. Inför möjlighet till riktade insatser för enskilda anställda eller specifika grupper i behov av till exempel rökavvänjning, viktminskning eller stresshantering, utan förmånsbeskattning.

3. Förändra det arbetsplatsnära stödet
För att förebygga sjukfall kan arbetsgivare, i samarbete med företagshälsan, få ett bidrag (max 7000 kronor) för så kallat arbetsplatsnära individstöd. Ersättningsnivån bör höjas betydligt och även riktas till förebyggande åtgärder för hela arbetsplatser, t ex för att införa ett kvalitetssäkrat systematiskt arbetsmiljöarbete, eller för bredare utbildningsinsatser.
Sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa är tydligt inom forskningen. Att hälsosamma arbetsplatser är en förutsättning för hög produktivitet och låg sjukfrånvaro är de flesta överens om. Vi uppmanar därför regeringen att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv för att minska de personliga lidandet, minska kostnaderna för samhället och få ett mer konkurrenskraftigt näringsliv.

Peter Munck af Rosenschöld, vd, Sveriges Företagshälsor