_self

Jobbhälsobarometern 2015

Februari 2016

Ingen förbättring av hälsoläget på svensk arbetsmarknad det närmaste halvåret 

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 3 visar att det finns ett starkt samband mellan människors upplevelser och känslor om sin arbetsplats och deras frånvaro.

Den senaste jobbhälsobarometern visar ett tydligt samband mellan viktiga arbetsmiljöfaktorer och tron på den egna framtida hälsoutvecklingen. Det finns dessutom tydliga skillnader mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad och mellan de som är nöjda med sitt arbete och de som inte är det.Rapporten speglar en dyster framtidsprognos som visar att det inte kommer att bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad under det närmsta halvåret om inget radikalt görs. 

I rapporten framgår att

• Fysisk smärta eller psykiskt obehag idag är stora riskfaktorer för framtida frånvaro
Viktiga arbetsmiljöfaktorer som att enstaka upplevelser av fysik smärta orsakat av arbetet eller psykiska obehag inför att gå till arbetet under det senaste året påverkar tron på den egna framtida hälsan negativt. De som enstaka gånger eller oftare har upplevelser av fysisk smärta eller upplever ett psykiskt obehag av att gå till arbetet tror i mycket högre grad att de kommer att vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom än de som inte har haft den upplevelsen.

• Den kommunala sektorn ligger illa till
I vilken sektor den anställde arbetar påverkar också tron på sin framtida hälsa. Av alla anställda i kommunal verksamhet anger bara 28 procent att de kommer att vara helårsfriska* fram till halvårsskiftet 2016, detta betyder att hela 72 procent kommer att ha haft en sjukdag eller mer när sommarsemestrarna börjar närma sig. De anställda inom privat sektor tror att de kommer att vara något friskare, här tror 35 procent att de inte kommer att ha haft någon sjukdag fram till halvårsskiftet 2016.

• Nöjdheten med arbetet har stor betydelse
Att vara nöjd med sitt arbete vid en övergripande bedömning är också något som påverkar den egna prognosen över framtida sjukfrånvaro. De som är nöjda med sitt arbete är i mycket högre grad helårsfriska än de som inte är det. Av de som är nöjda anger 37 procent att de inte tror sig vara frånvarande framöver, medan bara 24 procent av de som inte är nöjda med sitt arbete svarar detsamma.
Samma mönster syns bland de som upplever att de kan, respektive inte kan, hantera den stress som förekommer i arbetet.

Rapportens slutsatsats blir att diskussionen kring det långsiktigt hållbara arbetslivet måste flytta fokus. Mycket ohälsa i arbetslivet orsakas av arbetets organisering och ledarskapet därför behöver mer insatser göras förebyggande på organisationsnivå istället för i efterhand på individnivå när skadan redan är skedd.

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.


December 2015

800 000 personer i svenskt arbetsliv tror att jobbet kommer påverka hälsan negativt   

 

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 2, visar att det är stora skillnader mellan olika näringsgrenar när det gäller synen på sin egen hälsa och tron på framtiden.

Sjukfrånvaron i Sverige ökar dramatiskt. De som sällan eller aldrig är borta från arbetet på grund av sjukdom blir allt färre. I Jobbhälsobarometern för 2015 uppger endast 32 procent att de inte har varit frånvarande från jobbet på grund av egen sjukdom under den senaste 12-månadersperioden. Dessutom tror så många som 16 procent, motsvarande ca 800 000 personer att arbetet kommer påverka hälsan negativt under de närmste två åren. Hela 8 procent, motsvarande ca 400 000 personer, tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete i framtiden.

Frisk jurist och sjuk servitris
- Det remarkabla i undersökningen är att det är så stora skillnader mellan olika typer av näringsgrenar säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor. Ska du vara frisk på sikt så ska du vara jurist men arbetar du inom hotell och restaurang så är chansen stor att du blir sjuk. Det är en viktig sak att uppmärksamma med tanke på regeringens satsning på jämlik hälsa, där arbetslivet ofta glöms bort fortsätter Peter Munck af Rosenschöld.

Jobbhälsobarometern visar att de branscher som har minst andel helårsfriska* och som också har sämst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur.
- 25 procent har angett att de varit helårsfriska de senaste året
- 25 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 16 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete.  

De yrkeskategorier som har störst andel helårsfriska och bäst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen juridik, ekonomi, forskning och vetenskap.
- 43 procent anger att de har varit helårsfriska de senaste året
- 7 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt
- 2 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar.

Undersökningen visar också att hela 42 procent av arbetskraften har upplevt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare på grund av arbetet och att 21 procent har känt psykiska obehagskänslor inför att gå till arbetet några gånger per månad eller oftare. Även här sticker ovan nämnda kategorier ut, jurister, ekonomer och forskare har minst besvär medan personer som arbetar inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur upplever sitt arbetsliv sämre med större besvär.

Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsan
Vår hälsa och våra möjligheter till prestation styrs mycket de psykiska och fysiska förutsättningarna i arbetslivet. En del arbetsplatser har kommit långt, men många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.

- I det arbetet är företagshälsan en stark partner säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Ofta känner vi till arbetsledningen och kan i samråd utarbeta lämpliga och realistiska strategier för ett lyckat hälsoarbete. Vi har en lång tradition kring arbetsmiljöfrågor och har arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar för att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

Enligt Arbetsförmedlingen uppgår den arbetande delen av befolkningen till ca 4,5 miljoner. I Jobbhälsobarometern framgår det att 1631 personer av de som arbetar minst halvtid tror att deras nuvarande arbete kommer att påverka hälsan negativt inom två år. Applicerar vi denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 800 000 personer.

*Med helårsfrisk menar vi personer som uppger att de inte har haft någon sjukdag alls, på grund av egen sjukdom, den senaste 12-månadersperioden.


Oktober 2015

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag att gå till jobbet

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 1, visar att de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet också skattar sin hälsa och sin arbetsmiljö sämre än dem som aldrig upplevt obehag att gå till jobbet.

Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt de senaste åren, framförallt ökar antalet sjukfall med psykisk diagnos. Arbetslivet blir mer och mer komplext och företag och organisationer blir allt mer beroende av att de anställda mår bra. Kraven på arbetsgivaren ökar när det gäller personalens hälsa. Insikter om ett gott ledarskap, en stimulerande och väl fungerande arbetsmiljö samt möjligheter att kombinera ett krävande arbete med återhämtning på fritiden är viktigt.

En av de saker som styr hur vi mår är den känsla vi har när vi går till jobbet – om den är positiv eller negativ.
- I undersökningen ser vi något så oroväckande som att 7,8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige flera gånger i veckan känner ett psykiskt obehag att gå till jobbet. Detta innebär att 350 000* personer upplever detta varje arbetsvecka året om säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschföreningen Sveriges Företagshälsor.

Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?

Diagrammet redovisar hur svaren på frågan ”Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?” fördelar sig bland de som arbetar minst halvtid. Totalt tillfrågades 10 194 personer.

I denna första rapport från årets Jobbhälsobarometer har vi valt att fokusera på skillnader i uppfattning inom ett antal områden mellan de som upplever negativa känslor inför att gå till jobbet jämfört med de som aldrig har upplevt det.

• Undersökningen visar att över 65 procent av de som flera gånger i veckan upplever psykiskt obehag att gå till jobbet tror att deras hälsa kommer att påverkas negativt av det nuvarande jobbet de närmaste två åren.
• Mer än 35 procent av de som flera gånger i veckan känner psykiskt obehag att gå till jobbet uppger att de tror att hälsan blir ett hinder att jobba kvar på sin nuvarande arbetsplats. Närmare 40 procent tycker inte att deras åsikter respekteras och tas tillvara på arbetet, eller att arbetsplatsen lyckas hantera konflikter.
• Nästan 4 av 10 är av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger i veckan är missnöjda med möjligheten att kunna påverka sina arbetsuppgifter.
• Över 50 procent av de som flera gånger i veckan känt psykiskt obehag att gå till jobbet tycker inte att högsta ledningen har förmåga att leda och utveckla verksamheten, och lika många skattar inte sin närmsta chefs ledaregenskaper högt.
• Av de som känt psykiskt obehag att gå till jobbet anger över 50 procent att de inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation.

Arbetsgivaren behöver hjälp när kraven ökar
Nu måste någonting göras för att stävja den negativa utvecklingen. Många arbetsgivare behöver hjälp för att skapa hälsosamma arbetsplatser.
- Det är där den specialistkompetenta företagshälsan kommer in säger Peter Munck af Rosenschöld. Vi känner till arbetsplatsen och vilka krav som finns där. Vi känner ofta till cheferna och i samråd med dem kan vi utarbeta lämpliga och realistiska strategier. Vi har både arbetsmässiga och kompetensmässiga förutsättningar att hantera såväl sjukfrånvarofrågorna som det förebyggande arbetsmiljöarbetet fortsätter han.

*Den arbetande delen av befolkningen uppgår till ca 4,5 miljoner personer enligt Arbetsförmedlingen. I Jobbhälsobarometern framgår det att ungefär hälften av de som arbetar minst halvtid i Sverige har känt psykiskt obehag att gå till jobbet – åtminstone någon gång per år. 28,9 procent har upplevt obehag några enstaka gånger per år och 12,4 procent har upplevt det några gånger i månaden. Den grupp som upplever ett obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka uppgår till 7,8 procent. Om vi applicerar denna siffra på hela den arbetande befolkningen motsvarar det ungefär 350 000 personer.

För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se


Fakta
Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från 10 194 respondenter av ett representativt urval på totalt ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.