_self

Jobbhälsobarometern 2016

Mars 2017

Vill du ha friska medarbetare så anställ folk över 55   

Den senaste Jobbhälsobarometern 2016:3 visar tydligt på att den äldre arbetskraften har en positiv syn på sin hälsa.

De över 55 tror att de kommer att vara på  jobbet i betydligt högre grad än sina yngre kollegor. Hela 42 procent av de som fyllt 55 år tror inte att de kommer att vara borta en enda dag från jobbet på grund av sjukdom den kommande 12-månadersperioden. Mindre än hälften bland dem upp till 30 år har samma uppfattning, bara 18 procent.

Sveriges Företagshälsor släpper nu den sista delen av 2016-års Jobbhälsobarometer, delrapport 3. Den ger en bild av olika yrkesgruppers syn på sin hälsa och hur planerna att gå i pension ser ut för de över 50.

Vi kan konstatera att det finns tydliga skillnader på den svenska arbetsmarknaden både avseende bedömningen av den egna sjukfrånvaron de kommande månaderna och vid vilken ålder arbetslivet är slut och pensionen inträder.  

Anställda inom offentlig sektor anger att de är mer och oftare sjuka än vad anställda i privat sektor är. Bland de privatanställda har 35 procent bedömt att de inte kommer att ha en enda sjukfrånvarodag den närmaste 12-månaders perioden. Motsvarande andel för de som arbetar inom staten är 29 procent. De som i högst grad anger att de kommer att vara frånvarande på jobbet på grund av sjukdom, 15 dagar eller mer det närmaste året, är undersköterskor, vårdbiträden och fritidsledare.

Vi ser också ett tydligt samband mellan upplevd fysisk smärta och psykiska obehag relaterade till arbetet och framtida prognostiserad frånvaro. 

Vad gäller den egna prognosen för när man avser att gå i pension så påverkas den av en rad faktorer. Universitetsutbildade, förutom de som arbetar på bank, anger att de kommer att gå i pension senare än de som har en kortare utbildning. Kvinnor planerar också att gå i pension tidigare än männen, 15 procent mot 11 procent.

Rapporten visar även på att sjukdom påverkar beslutet om när man vill gå i pension, liksom hur det känns att gå till jobbet. Upplevelsen av psykiskt obehag av att gå till arbetet ger upphov till en lägre pensionsålder. Bara 13 procent av de som flera gånger i veckan känt psykiskt obehag av att gå till jobbet har planer på att fortsätta arbeta efter 65 år. Motsvarande andel bland de som aldrig känt psykiskt obehag av jobbet är 29 procent.


December 2016

Nästan två av 10 inom skola, vård och omsorg upplever mobbning och trakasserier   

Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 2, som släpps idag, visar att det finns stora skillnader inom olika näringsgrenar hur man upplever arbetsmiljön och faktorer som påverkar hälsan och sjukfrånvaron. 

Undersökningen visar att 17 procent de som arbetar inom skola, vård och omsorg har upplevt att man själv eller en kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året vilket motsvarar över 200.000 personer. Samtidigt är det den yrkesgrupp som upplever störst meningsfullhet i sitt arbete trots den högsta andelen av lång sjukfrånvaro samt att de även är de som har lägst förtroende för den högsta ledningen på hela arbetsmarknaden. Högst förtroende för högsta ledningen och för den närmsta chefens förmåga att leda finns inom näringsgrenarna juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU, det är också här som den långa sjukfrånvaron är bland de lägsta. 

Tittar vi på hela arbetsmarknaden är det 14 procent som har upplevt trakasserier och mobbning på sitt arbete det senaste året vilket motsvarar ca 700.000 personer. Rapporten visar vidare att ca 400.000 personer inte kommer att kunna jobba kvar i sitt nuvarande arbete om två år och att hela en miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. Störst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom;

•  Offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst
•  Utbildning
•  Vård och omsorg

Det är också inom dessa kategorier, tillsammans med anställda inom transportsektorn som vi finner att flest instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året. Lägst andel som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet orsakat av arbetet återfinns inom;

• Verksamhet inom finans, (bank och försäkring)
• Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU
• Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering
Inom dessa kategorier är det också minst andel som instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året.


September 2016

Nästan var femte anställd, 900 000 personer, känner olust att gå till arbetet flera gånger i månaden

Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 1, uppger nästan 20 procent  att de minst några gånger i månaden känner psykiska obehag inför att gå till jobbet, det motsvarar ca 900 000 personer på hela Svenska arbetsmarknaden. 

Tusentals av de som ofta upplever obehag att gå till arbetet har har även svårt att påverka arbetsuppgifternas utformning och brister i arbetsmiljön
En av frågorna i Jobbhälsobarometern handlar om huruvida ”jag på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet” och i så fall hur ofta jag känt sådant obehag. I denna rapport visar vi på sambandet mellan sådana obehagskänslor inför arbetet och ohälsa i olika avseenden. Vi visar också på samband mellan arbetsmiljö, organisation, påverkansmöjligheter, organisationens varumärke som arbetsgivare etc å ena sidan och upplevelse av psykiskt obehag å andra sidan. Vi kan visa på samband men inte vad som orsakar det ena eller andra. Begreppet arbetsrelaterad innefattar såväl att arbetet både kan orsaka och påverka psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa kan påverka både arbetsförmåga och arbetsförhållandena.

I denna rapport fokuserar vi på olika frågeställningar och bakgrundsvariabler kring psykisk ohälsa i arbetslivet.
Av rapporten framgår att de som har varit frånvarande mycket på grund av egen sjukdom också känt psykiskt obehag av att gå till jobbet i betydligt större utsträckning än de som inte varit frånvarande. Det är exempelvis bara fyra procent av de som varit helårsfriska som känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka. Motsvarande andel för de som varit frånvarande mer än 90 dagar är hela 34 procent, dvs det är mer än 8 gånger vanligare för långtidssjuka att ha känt psykiskt obehag av att gå till jobbet.

Kvinnor är oftare frånvarande på grund av sjukdom jämfört med männen i alla sektorer, sjukast är det dock i landstingen som uppvisar den lägsta andelen helårsfriska såväl män som kvinnor jämfört med övriga sektorer. Störst risk för att känna psykiskt obehag av att gå till jobbet är det inom offentlig förvaltning, skola, vård och omsorg. Vi ser att de, som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet, också i betydligt större utsträckning inte har möjlighet att påverka arbetsuppgifternas utformning eller brister i arbetsmiljön. De trivs också i mindre utsträckning med sina arbetskamrater och kollegor och har ingen bra balans mellan arbete och fritid. Psykiska obehag bland anställda ger dessutom dålig goodwill till arbetsgivare. Av undersökningen framgår att de som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet heller inte rekommenderar andra att söka jobb sin organisation.

Vi ser också en fortsatt minskning av andelen helårsfriska. I den yngsta åldersgruppen, de i åldern 20 till 31 år, har vi aldrig tidigare uppmätt lägre andel helårsfriska. 2007 var 36 procent helårsfriska i åldersgruppen 20 till 31 år. Tio år senare, 2016, hade andelen helårsfriska i denna åldersgrupp minskat till 21 procent. I likhet med tidigare år så ser vi att det är det de yngre som oftare sjukanmäler sig jämfört med sina äldre kollegor. Unga män såväl som kvinnor, de i åldern 20 till 31 år, sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män, de över 55 år.

Leder obehagskänslor inför att gå till arbetet till psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa kan orsakas av faktorer både i och utanför arbetet. Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för ett samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Det är dock ofta svårt eller till och med omöjligt att särskilja olika faktorers inverkan. Olika faktorer kan ge upphov till samma typ av besvär – till exempel depression. Samma faktor kan också ge upphov till olika slags besvär – såsom ångest hos vissa och depression eller stressreaktion hos andra. Dessutom påverkar problem i arbetet funktionen i privatlivet och vice versa.


För ytterligare information, välkommen att kontakta
Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor
Telefon 08-762 67 47
peter.munck@foretagshalsor.se


Fakta
Jobbhälsobarometern är framtagen av Sveriges Företagshälsor och visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. För 2016 har totalt 9 835 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett
totalt representativt urval på ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär 60 procent har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal,
resterande ca 40 procent genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet.

I fokus

Jobbhälsobarometern visar att det finns ett uppenbart samband mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljön.
- Vi ser en tydlig relation mellan individens upplevelse av psykiskt obehag att gå till arbetet och upplevelsen av arbetsmiljön, organisationen och påverkansmöjligheterna etcetera säger Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor som står bakom rapporten. Se nyhetsinslag i TV4.