Förebygg sjukskrivningar med arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöarbetet har stannat av under coronautbrottet och på svenska arbetsplatser byggs en arbetsmiljöskuld upp. Erfarenheterna från tidigare kriser visar att sjukskrivningarna riskerar att öka dramatiskt. Nu behöver regeringen stötta arbetsgivares arbete med arbetsmiljö och rehabilitering.

Våren 2020 har präglats av coronapandemins spridning och dess konsekven­ser. I första hand drabbas förstås sjuka och deras anhöriga. Därutöver har vården och vårdpersonalen pressats mycket hårt. Deras berättelser vittnar om behovet av den återhämtning som sommaren skulle ge möjlighet till.

För många andra har oron för det egna jobbet och för ekonomin växt. Ekonomin viker, arbetslösheten stiger. Hundratusentals anställda jobbar dessutom från hemmet på obestämd tid, en ofta ny arbetsmiljö med psykiska såväl som ergonomiska utmaningar.

Arbetslivet under Coronaåret 2020 är ansträngt på många sätt, och därför är ar­betsmiljön minst lika viktig som under mer normala omständigheter. Tyvärr är företagens möjligheter att satsa resurser på arbetsmiljöarbetet reducerade. Det är en finansiell fråga, omsättningen har i många företag minskat kraf­tigt.

I praktiken ser våra experter inom medicin, psykologi, ergonomi, hälsovetenskap och teknik hur det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet pausats. Utbildningar om arbetsrelaterad hälsa skjuts upp och kartläggningar och undersökningar om medarbetares arbetsmiljö och hälsa ställs in. På så sätt sjunker beredskapen på landets arbetsplatser, såväl som arbetsgivarens möjligheter att ta hand om sina medarbetare efter den påfrestning de är utsatta för. Detta kommer att påverka folkhälsan negativt.

Erfarenheter från tidigare kriser talar sitt tydliga språk. Oron för ekonomin ökar, neddragningar ökar pressen på de som har jobbet kvar, missbruk av alkohol och andra droger ökar på många håll. Människor blir sjuka. Efter finanskrisen för ett drygt decennium sedan växte sjukfallen till följd av psykiska diagnoser obönhörligen under flera år. Antalet nya sjukfall bland kvinnor, till följd av stress och andra sociala faktorer, ökade med 10–20 procent varje år, under de sex år som följde på finanskrisen.

Vi bedömer risken som påtaglig för att den psykiska ohälsan ska öka dramatiskt när Coronakrisen klingar av. Att krisen orsakas av just ett virus riskerar dessutom att bidra till ytterligare osäkerhet och oro för många. Därför behöver regeringen genomföra en satsning på bättre arbetsmiljö och beredskap på Sveriges arbetsplatser. 

Vi föreslår regeringen att:

1. Stötta arbetsgivare som planerar och arbetar för en förbättrad och stärkt arbetsmiljö. För att ge effekt bör stödet förslagsvis uppgå till 400 kronor per anställd och år under 2021, 200 kronor år 2022 och 100 kronor år 2023. Ytterligare stöd betalas ut till de som lyckas uppnå förbättringar. Det motsvarar en budgetsatsning för år 2021 om 2 miljarder kronor och totalt 3,5 miljarder kronor över samtliga tre år. Vår bedömning är att satsningen kommer att minska sjukskrivningarna, och därmed ge utgiftsminskningar i sjukförsäkringssystemet. Sammantaget bedömer vi därför att satsningen är självfinansierande. Den här satsningen bör genomföras i samråd med aktuella myndigheter och fackliga organisationer.

2. Förändra rehabiliteringsstödet. Det finns sedan tidigare ett årligt rehabiliteringsstöd motsvarande 218 miljoner kronor, avsatt för företag och organisationer som arbetar med att förebygga och förkorta sjukfrånvaron. Stödet har en rad restriktioner och används inte fullt ut i dag. Exempelvis är det maximala stödet för en organisation 200 000 kronor, vilket hindrar större arbetsgivare som kommuner och regioner från att ta del av resurserna. För fler anställda ska få tillgång till den rehabilitering de behöver, föreslår vi därför att:

  • stödet per anställd höjs från 10 000 kr till 20 000 kr,
  • kravet på egen­finansiering sänks från 50 procent till 25 procent
  • det totala belopp som organisationer kan få i bidrag höjs

Många arbetsplatser saknar just nu finansiella möjligheter för ett långsiktigt arbetsmiljöarbete. Det riskerar leda till en kraftig uppgång av sjukskrivningar, inte minst givet den press som coronapandemin sätter på människor och arbetsplatser. Regeringen bör förebygga en sjukskrivningsboom genom att satsa på arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.

Peter Munck af Rosenschöld
vd, Sveriges företagshälsor

Jörgen Malmenskog
ordförande, Sveriges företagshälsor

Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 11 aug 2020.