_self

Alkoholberoende

Att dricka för mycket
Ett problem som påverkar produktiviteten

Befolkningsstudier och studier genomförda på arbetsplatser i Sverige visar att 10–20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården bland annat på grund av att de inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat kraftigt.

En miljon svenskar dricker ohälsosamt mycket alkohol
450 000 är högkonsumenter
300 000 har ett skadligt bruk
250 000 är måttligt beroende
50 000 är svårt beroende.
Gränsen för riskbruk går vid 14 standardglas i veckan för en man och 9 för en kvinna. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Företagshälsan - en naturlig samarbetspartner för alkohol och drogproblematik i arbetslivet
Företagshälsovården, med sin naturliga relation till arbetsplatsen, är en mycket viktig arena för att arbeta med alkohol och droger i arbetslivet. De flesta vuxna har en koppling till arbetslivet och FHV har stora möjligheter att erbjuda anställda evidensbaserade metoder som är effektiva både när det gäller att identifiera och åtgärda alkoholproblem i ett tidigt skede.


Metoder och utbildning

Korta rådgivningssamtal enligt ett motivationsprogram, ibland kombinerat med läkemedel, är ett effektivt sätt att behandla måttliga alkoholproblem. Du som arbetar inom företagshälsovården kan utbilda dig i 15-metoden. Utbildningen pågår under två heldagar och syftar till att ge både teoretisk och klinisk kunskap om hur 15-metoden kan användas i praktiken.

De flesta som söker vård för alkoholberoende vill försöka dricka kontrollerat snarare än att sluta helt. Chansen att lyckas ökar om personen får strukturerat stöd. Kursen "Kontrollerat drickande" ger teoretisk och praktisk kunskap i hur du som behandlare steg för steg kan hjälpa människor som dricker för mycket att minska sin konsumtion.

Läkare som arbetar med beroendeprobelmatik behöver grundläggande kunskaper om narkotika- och alkoholmarkörer samt särskild kompetens i att tolka narkotikaanalyser och att kvalitetssäkra hanteringen från provtagning till provsvar. De som utför provtagningen behöver kunskaper som gör testningen säker. MRO-utbildning (Medical Review Officer) och kurs i Kvalitetssäkrad alkohol- och drogtestning arrangeras av Sveriges Företagshälsor i samarbete med Karolinska universitetslaboratoriet .

Sveriges Företagshälsor arrangerar även seminarier som vänder sig till arbetsgivare kring tidiga insatser vid alkoholproblem. 

Som medlem i Sveriges Företagshälsor kan du också få hjälp med att informera om 15-metoden till arbetsgivare.

Läs mer här om utbildningarna


Vad kostar en rehabilitering?

Kostnaderna för rehabilitering för en anställd med alkoholproblem varierar stort. Karolinska Institutet har genomfört en studie utifrån ett arbetsgivarperspektiv och jämfört kostnaden mellan rehabiliteringsprogrammet 15-metoden, som utförs av företagshälsan, samt två öppenvårdsprogram (12-steg samt KBT-program).

Kostnader för rehabiliteringssamordning och rehabilitering samt provtagning och analys av prover ingick i analysen. Även kostnaderna för arbetstagarens frånvaro under behandlingstiden och andra relaterade produktivitetsförluster såsom arbetsgivarens deltagande i rehabiliteringen ingick. 

Jämförelsen visar att behandlingskostnaderna utgör en stor del av kostnaden. Men även arbetstagarens och arbetsgivarens förlorade arbetstid kan orsaka ett omfattande produktionsbortfall som medför höga kostnader. Detta är viktigt att tänka på när man fattar beslut om vilket program som ska erbjudas den anställde.

Studien visar att 15-metoden är det rehabiliteringsalternativ som medför lägst kostnad av de tre som jämfördes. Såväl den direkta som den indirekta kostnaden är lägre då 15-metoden tidsmässigt är mer begränsad.   

Det finns stora variationer i kostnader för rehabiliteringsprogram för anställda vid alkoholproblem. Variationen beror till viss del på att behandlingskostnaderna skiljer sig åt men till största delen är det tidsåtgången för rehabiliteringsprogrammen som är förklaringen. Desto mer omfattad i tid ett behandlingsprogram är desto mer förlorad arbetstid och produktionsbortfall blir det och därmed högre kostnader för arbetsgivaren.

När man väljer rehabiliteringsprogram är det, utöver behandlingseffekten, viktigt att ta hänsyn till både direkta behandlingskostnader och kostnader för det produktionsbortfall som uppstår till följd av förlorad arbetstid. För att som arbetsgivare kunna möjliggöra för fler att få tillgång till rehabilitering vid alkoholproblem är det viktigt att beakta den totala kostnaden för behandlingen.
Läs hela studien


Kontaktpersoner
Forskning

Ulric Hermansson, socionom, med dr. Telefon: 070-789 57 10. Ulric är bland annat verksam som forskare och universitetslektor vid Karolinska Institutet. Forskningen är inriktad på företagshälsovårdens möjligheter och begränsningar att tidigt upptäcka och åtgärda alkohol och narkotikaproblem på en arbetsplats. Är kliniskt verksam på Riddargatan 1 och var projektansvarig för regeringsuppdraget Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende (TIA) som drivits i samverkan mellan Sveriges företagshälsor, Karolinska Institutet och Riddargatan1.

Utbildning
Pernilla Nordkvist, projektledare, företagssköterska. Telefon: 08-762 67 42. Pernilla har ett förflutet som företagssköterska med en bred erfarenhet av företagshälsovården och har på senare år varit verksam som projektledare i flera nationella regeringsuppdrag, bland annat i  Riskbruksprojektet, TIA-projektet och AM-projektet.