Riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsan
Utgångspunkten för riktlinjerna är att de ska vara lätta att förstå och enkla att använda i samarbetet mellan företagshälsan och arbetsplatsen.
De första evidensbaserade riktlinjerna för företagshälsan togs fram genom ett samarbete mellan Sveriges Företagshälsor, Karolinska Institutet och Sveriges Företagsläkarförening. Numera ansvarar och utvecklar Myndigheten för Arbetsmiljökunskap riktlinjerna. Arbetet sker i samarbete med forskare, yrkesverksamma praktiker, branschföreningen och andra intressenter inom ämnesområdena.
Se korta filmer om varför de evidensbaserade riktlinjerna är så viktiga
Implementeringstips
Här finns vägledning för att föra in riktlinjerna verksamheten
Riktlinjer för att förebygga och hantera alkoholproblem i arbetslivet
Innehåller vägledning, metoder och arbetssätt för att tidigt förebygga, identifiera och åtgärda alkoholproblem bland medarbetare.
Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen
En vägledning för kartläggningar, analys och insatser på individ-, grupp-, och organisationsnivå för att skapa goda levnadsvanor bland medarbetare. Läs även Upphandling och genomförande av evidensbaserade hälsoundersökningar för att få maximal effekt hälsoundersökningar.
Riktlinjer för exponeringsmätning av hörselskadligt buller
En praktisk vägledning för att bestämma exponering av hörselskadligt buller enligt föreskrifterna AFS 2005:16.
Riktlinjer vid ländryggsbesvär
Ger underlag för att utreda och åtgärda ländryggsbesvär hos medarbetare.
Riktlinjer vid psykisk hälsa på arbetsplatsen
En vägledning för att förebygga, utreda och åtgärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Riktlinjer för synergonomi – belysning och synförhållanden på arbetsplatsen
En god synergonomi handlar om en bra visuell miljö. Det ska vara bra belyst på arbetsytor och omgivning och de rekommendationer som finns för belysningsstyrkor för olika miljöer och arbetsuppgifter ska vara uppfyllda.
Riktlinjer för hantering av sociala hälsorisker på arbetet – kränkande särbehandling och mobbning
Syftet med dessa riktlinjer är att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ge ett underlag för att stödja arbetsgivares förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete gällande kränkande särbehandling och mobbning.
Rapport om riktlinjer för evidensbaserad praktik inom företagshälsovården.
En utredning från Mynak som ansvarar för att upprätthålla och utveckla riktlinjerna.
Revidering av de arbetshälsoekonomiska verktygen - var med och tyck!
Myndigheten för arbetsmiljökunskap är precis i startgroparna med en revidering av de arbetshälsoekonomiska verktygen som togs fram under ledning av Karolinska institutet från 2015 och framåt. De togs då fram som ett komplement till riktlinjerna. Inför revideringen samlar myndigheten in synpunkter och behov som finns hos målgrupperna. De har sammanställt några frågor i ett formulär (se länk nedan) som de skulle vara väldigt tacksamma om du som arbetar i någon roll inom företagshälsovårdsbranschen skulle vilja svara på. Du kan svara på formuläret även om du inte är bekant med de aktuella verktygen eller har arbetat med dem. Du kan svara på formuläret anonymt. Om du vet någon annan inom din organisation som kan ha intresse för frågan år du gärna vidarebefordra länken till frågeformuläret till denne person.
Svaren från frågeformuläret ska fungera som underlag för att myndigheten ska kunna ta fram uppdaterade verktyg som är så relevanta och användarvänliga som möjligt.
Formuläret är öppet till och med den 18 juni.
------------------------------------------------------
Arbetshälsoekonomiskt verktyg – ländryggsproblem
Ett hjälpmedel att räkna på kostnader i samband med att medarbetare drabbas av ryggbesvär. Innehåller ekonomiska argument för insatser mot ryggbesvär och förbättrad hälsa på arbetsplatsen.
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – levnadsvanor
Ett hjälpmedel för att beräkna kostnader och ge argument för hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen.
Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – psykisk ohälsa
Ett hjälpmedel för att undersöka och argumentera för det ekonomiska värdet i att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad psykisk ohälsa