Långt ifrån ord till handling inom arbetsmiljöpolitiken

onsdag 13 februari 2019
De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och antalet dödsolyckor på jobbet blir fler. Företagshälsan kan bidra till att förebygga sjukdomar, skador och sjukfrånvaro förorsakat av arbetet. Men då måste det finnas rätt förutsättningar för den att göra sitt jobb, skriver vd:n på Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld.
En man som ligger ned på en byggarbetsplats

Varje dag går närmare 5 miljoner svenskar till arbetet. De flesta har det bra på jobbet men långt ifrån alla. Trots det verkar svenska politiker bortse från de viktiga arbetsmiljöfrågorna. De nämndes inte i valrörelsen i höstas och de nämns inte i det 73-punktsprogram som regeringen, Centern och Liberalerna kommit överens om att genomföra under denna mandatperiod.

Trots att många människor mår dåligt eller far fysiskt illa på grund av en undermålig arbetsmiljö, vissa till och med drabbas av olyckor och död, är engagemanget för frågorna svagt bland politikerna.

I regeringsförklaringen sa statsministern att arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonal ska förbättras. Det är viktigt, men om hur detta ska gå till framgick inte. Företagshälsovården omtalades som ”avgörande” för återgång i arbete efter sjukfrånvaro, vilket är bra. Men hur avgörande det är att arbeta förebyggande mot sjukdom, arbetsskador och sjukfrånvaro nämndes inget.

Okunskapen om betydelsen av förebyggande arbete verkar vara omfattande. I en tidigare debattartikel spekulerade jag i om att riksdagsledamöternas egna acceptans av en fullständigt oacceptabel arbetsmiljö kan vara förklaringen till det breda ointresset för arbetsmiljöfrågor inom politiken.

Sveriges Företagshälsor anser att det är hög tid att ett effektivt resursutnyttjande skapas. Regeringen måste underlätta för arbetsgivaren att arbeta med det förebyggande arbetsmiljöarbetet som är helt avgörande för att få ned sjukfrånvaron. Det måste finnas rätt förutsättningar för företagshälsan att bidra till att förebygga sjukdomar, skador och sjukfrånvaro förorsakat av arbetet och därmed kunna bistå landets alla arbetsgivare i arbetet med att säkra en snabb återgång i arbete efter ohälsa.

Arbetsmiljölagstiftningen är tydlig i sin skrivelse, det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och när den egna kompetensen brister kan företagshälsovården konsulteras, men incitamenten måste stärkas.

Det bästa för såväl alla anställda som samhällsekonomin är självklart att det finns sunda och säkra arbetsplatser som minimerar risken att drabbas av ohälsa och sjukfrånvaro. Därför vill vi föreslå följande politiska initiativ:

  • Gör det möjligt för primärvården att remittera patienter vars sjukdomar eller problem kan vara relaterade till arbetsmiljön till företagshälsovården. Då ges den instans som bäst känner till förutsättningarna på patientens arbetsplats möjligheter att i ett tidigt skede föreslå och vidta åtgärder som undviker en ökande ohälsa och en framtida eventuell sjukfrånvaro.
     
  • Ta ansvar för specialistutbildningen av läkare i arbetsmedicin. I dag är detta förmodligen den enda professionen i Sverige där arbetsgivaren förväntas ta ansvar för både organiserandet och finansieringen av den akademiska utbildningen av den arbetskraft de har behov av. Det är som om hela den tekniska sektorn skulle ansvara för kompetensförsörjningen av civilingenjörer.
     
  • Skapa incitament för arbetsgivare att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågorna. Till exempel genom att ställa krav på en årlig arbetsmiljörevision och/eller reducerade sociala avgifter för arbetsgivare som på ett kvalitetssäkrat sätt arbetar för en sund och säker arbetsmiljö.

För drygt 30 år sedan fattade riksdagen, i total politisk enighet, beslut om att Sverige skulle ställa sig bakom ILO-konvention nr 161, att alla arbetstagare ska ha tillgång till den företagshälsovård arbetet kräver. Det är hög tid att uppfylla löftet!

Peter Munck af Rosenschöld
vd, Sveriges Företagshälsor

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 2019-02-13

Pressinformation