Bristen på företagsläkare måste lösas nu

Av 1100 företagsläkare är fler än 900 över 65 år. Regeringen bör omedelbart ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för dessa läkare skriver Peter Munck af Rosenschöld.

Regeringen skriver i budgetpropositionen och i arbetsmiljöstrategin att ”God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa” och att ”Företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser.” Men det kräver som regeringen vidare konstaterar: ”…en företagshälsovård med god kompetensförsörjning”

Tillsammans med landets arbetsgivare bedriver företagshälsan ett proaktivt och förebyggande arbete som stärker arbetsförmåga hos den arbetande delen av befolkningen. Företagshälsan upptäcker, förbygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och säkert arbetsliv utan olyckor och skador. Ett arbete som har positiv effekt för folkhälsan.

Detta arbete är hotat på grund av den allvarliga kompetenskris som råder. Av 1100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år. Ny kompetens behöver omedelbart säkras om vi ska klara det som uttrycks i regeringens budget och strategier.

För att arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/ företagshälsovård men till skillnad från alla andra specialiteter saknar denna offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal företagsläkare per år.

Det finns en stor efterfrågan från läkare att bli specialister i arbetsmedicin. Ett samlat offentligt utbildningsuppdrag skulle bättre vägleda ST-läkare som ska välja specialisering och bidra till att få i gång utbildningen.

Kompetensfrågan har utretts och beretts av Myndigheter, Departement, och Regeringskansliet under många år. Alla konstaterar samma sak. Att det råder en kompetenskris inom företagshälsan och att krisen inte löses av sig själv, det saknas finansiering av utbildningen och det behövs ett samlat utbildningsuppdrag.

Politiken måste nu en gång för alla peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga.

Vi föreslår därför att regeringen omedelbart beslutar om att en myndighet får helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggspecialiteten i arbetsmedicin och att en framtida finansiering säkras för utbildningen.

Arbetsplatsen kan vara en arena för folkhälsa. Med rätt uppdrag och rätt förutsättningar är företagshälsan en stark resurs och en mycket bra stödstruktur till arbetsgivaren.

Läkare med specialistkompetens inom arbetsmedicin behövs för att företagshälsan även fortsättningsvis ska kunna bedriva arbetet med att stärka folkhälsan och skapa friska arbetsplatser. Det är viktigt både för landets arbetstagare och arbetsgivare – och det är avgörande för samhället.

Debattartikeln publicerades i Allt om arbetsmiljö 8 februari 2023 samt flera landsortstidningar. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor

Gör det lättare att bli företagsläkare

Ny kompetens behöver omedelbart säkras inom företagshälsovården om vi ska klara det proaktiva hälsoarbetet och undvika ett mycket stort patientinflöde inom den redan hårt belastade primärvården.  

Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur samtidigt som arbetslösheten väntas stiga. Hög inflation och stigande räntor pressar just nu hushåll och företag. I detta dystra scenario är det än viktigare att alla som kan arbeta gör det och ges rätt förutsättningar att bibehålla sin hälsa så att det är möjligt att arbeta. Det är här företagshälsovården kommer in i bilden – de säkrar Sveriges förmåga att arbeta.

Ny kompetens behövs omedelbart

Den nya regeringen har nu presenterat sitt budgetförslag. Utan att ta ställning partipolitiskt på något sätt konstaterar vi att regeringen prioriterar arbete och folkhälsa och så sant skriver: ”God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa”.

Företagshälsovården kan och vill vara en viktig partner i detta. Den arbetar, tillsammans med arbetsgivaren, proaktivt och förebyggande för att stärka både folkhälsan och frisknärvaron för svenska arbetstagare. Detta viktiga arbete är emellertid hotat på grund av den allvarliga kompetenskris som råder. Av 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år. Ny kompetens behöver omedelbart säkras om vi ska klara det proaktiva hälsoarbetet och undvika ett mycket stort patientinflöde inom den redan hårt belastade primärvården. 

För att arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/företagshälsovård men till skillnad från alla andra specialiteter saknar denna offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal företagsläkare per år.

Kompetenskris

För att komma till rätta med den kompetenskris som råder inom företagshälsan måste politiken tydligare peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga. Det finns en stor efterfrågan från läkare att bli specialister i arbetsmedicin, kön är lång men möjligheterna är mycket begränsade, nästintill omöjliga. Ett samlat offentligt utbildningsuppdrag skulle bättre vägleda ST-läkare som ska välja specialisering och bidra till att få i gång utbildningen.

Vi föreslår att en myndighet får helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggspecialiteten i arbetsmedicin och att en framtida finansiering säkras för utbildningen. Läget är mycket allvarligt och det är viktigt att se vad som riskeras om situationen inte får en lösning. Förutom det preventiva arbetet kommer de lagstadgade medicinska kontrollerna för arbetslivet inte kunna genomföras och arbetsgivaren mister en stark stödresurs när de själva inte har tillräckligt med kompetens inte minst när det gäller ansvaret för arbetslivsrehabiliteringen.

Arbetsplatsen kan vara en arena för folkhälsa. Med rätt uppdrag och rätt förutsättningar är företagshälsan en stark resurs och en mycket bra stödstruktur till arbetsgivaren som har stora möjligheter att bidra till hela samhällets hälsa för ett långt och hållbart arbetsliv. Dessutom upptäcker, förbygger och minimerar företagshälsan risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och säkert arbetsliv utan olyckor och skador.

Avgörande för samhället

Från politiken är budskapet att alla som kan jobba ska jobba, och i den strävan är företagshälsan både en partner och en nyckelspelare. Genom arbetet med att skapa förutsättningar för hållbara arbetsplatser där personalen mår bra och har en god arbetsförmåga minskas samhällets kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

En kvalitativ företagshälsovård säkrar förutsättningarna för Sveriges förmåga att arbeta. Läkare med specialistkompetens inom arbetsmedicin behövs för att företagshälsan även fortsättningsvis ska kunna bedriva arbetet med att stärka folkhälsan och skapa friska arbetsplatser. Det är viktigt både för landets arbetstagare och arbetsgivare – och det är avgörande för samhället. Bara så klarar vi den dystra ekonomiska utmaning Sverige nu står inför.

Debattartikeln publicerades i Alltinget 1 december 2022