Debatt

Sveriges Företagshälsor deltar i samhällsdebatten.
Vi tar ställning och opinionsbildar kring samhällsfrågor som är relevanta för branschen.

Här publicerar vi våra senaste debattartiklar.
Peter Munck
Juliana Wolf Garcindo

Låt företagshälsovården sköta sjukskrivningen

Den viktigaste argumentet för att ge företagshälsorna en starkare och tydligare roll i sjukskrivningsprocessen är att de finns på rätt plats – nära arbetsplatserna. Det skriver Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges företagshälsor.

Kostnaden i sjukförsäkringssystemet kommer att öka radikalt inom ett par år när den psykiska ohälsan bland den arbetande delen av befolkningen rusar.

Systemfel i sjukförsäkringen

Tidigt i höstas presenterades ännu en offentlig utredning om den svenska sjukskrivningsprocessen. Utredningen blev, precis som många av dess föregångare, ytterligare en illustration av ett grundläggande systemfel i den svenska sjukförsäkringen. Ännu en utredning som inte till fullo tar med arbetsplatsen som är själva kärnan i mötet mellan sjukdom och arbete. Vi föreslår därför i en rapport att företagshälsorna ska ges ett tydligt huvudansvar för handläggningen av sjukfall de första 90 dagarna.

Den viktigaste argumentet för att ge företagshälsorna en starkare och tydligare roll i sjukskrivningsprocessen är att de finns på rätt plats – nära arbetsplatserna. I dag läggs mycket energi på att få olika aktörer att samverka och samordnas i utkanten av den arena där det mesta avgörs. Men ingen av dessa har en vardaglig direktkontakt med de personer och de arbetsplatser som berörs. När sjukskrivningsprocessen huvudsakligen hanteras av aktörer utanför arbetsplatserna uppstår ett enormt behov av dokumentation, informationsöverföring och samordning.

Delegera ansvar till företagshälsorna

Det finns mycket att vinna på att delegera ansvaret för prövning av sjukpenning till företagshälsorna. Det skulle kunna ge såväl bättre bedömningar som bättre stöd till sjukskrivna och ett bättre förebyggande arbete.

Det är svårt att bedöma arbetsförmåga. Bedömningen kan bara göras i relation till specifika arbetsuppgifter i en specifik miljö. I dag ska intygsskrivande läkare (med begränsad kunskap om arbetsplatsen) skicka ett intyg till Försäkringskassans handläggare (med begränsad kunskap om både patient och arbetsplats) som ska göra en bedömning av om det föreligger arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Låt i stället en företagshälsa, med god kunskap om både arbetsplats, arbetsgivare och arbetstagare, göra den bedömningen.

Arbetsgivaren har ett tydligt rehabiliteringsansvar. Samtidigt är det inte alltid som en arbetsgivare ens får veta vilken diagnos som ligger till grund för en sjukskrivning. Och när informationen väl hittar fram har det ofta gått lång tid och återgång i arbete har blivit svårare. Om både bedömning och beslut låg hos företagshälsan skulle det skapa helt andra förutsättningar för arbetsgivaren att tidigt ta sitt ansvar.

En fullt möjlig reform 

En företagshälsa, som har en naturlig roll i handläggningen av enskilda sjukfall, kommer också att bygga en erfarenhet och en ställning som kan hjälpa arbetsgivaren att stärka det systematiska förebyggande arbetet. Många företagshälsor arbetar, tillsammans med arbetsgivaren, inte bara med systematiskt arbetsmiljöarbete, utan också med ett bredare hälsoförebyggande arbete. Även detta skulle sannolikt stärkas av en mer direkt koppling till de sjukfall som inträffar på arbetsplatsen.

Om både bedömning och beslut låg hos företagshälsan skulle det skapa helt andra förutsättningar för arbetsgivaren att tidigt ta sitt ansvar.

I rapporten beskriver vi hur en delegering av ansvar kan gå till. Det kommer att krävas en lagändring, ett uppföljande förordnings- och föreskriftsarbete samt tydliga politiska signaler till Försäkringskassan men det är en fullt möjlig reform. Om en privat aktör ska ta över viss handläggning av ärenden inom sjukförsäkringen bör det givetvis ställas tydliga krav på vilka aktörer som kan komma i fråga. Försäkringskassan bör därför ges rätt att i en föreskrift reglera vilka krav som ska ställas på företagshälsorna. En utgångspunkt kan vara den certifiering som redan görs av leverantörer av det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet.

Förbättra processen

I dag ökar sjukfrånvaron. Det finns tydliga politiska cykler där sjukfrånvaron drivs nedåt eller uppåt av direkta politiska beslut, åtstramningar följs av uppmjukningar. Regeländringar och förskjutningar i tillämpningen kan förändra nivån, och få kostnaderna att röra sig nedåt eller uppåt. Men de får inte processen att fungera bättre. Vi är övertygade om att det är dags för en mer grundläggande förändring. En trygg och stabil sjukförsäkring byggs bäst nära de arbetsplatser där det mesta ändå avgörs. Låt företagshälsorna sköta sjukskrivningen de första 90 dagarna.

Debattartikeln publicerades i Alltinget den 12 december 2023

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Därför är det nödvändigt med slumpvisa drogtester på offentliga arbetsplatser

Genom att inkludera offentliga arbetsgivare i möjligheten att drogtesta slumpmässigt, kan vi minska bruket och efterfrågan på narkotika, strypa gängens inkomster och därmed stävja den ökande våldsvågen. Det skriver Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges företagshälsor.

Orsakerna till den ökande våldsvågen är flera men det går inte att blunda för att efterfrågan på narkotika är en av de största anledningarna till att vi befinner oss i denna situation. Om Sverige ska kunna bekämpa den ökande våldsbrottsligheten och kopplingen till narkotikahandeln behövs en holistisk strategi som bland annat innebär fler drogpreventiva åtgärder.

Fler använder narkotika

Narkotika är en mycket lukrativ marknad, och den höga efterfrågan på dessa substanser skapar incitament för kriminella att engagera sig i handeln. Gängkriminalitet och narkotikahandel är ofta nära sammankopplade fenomen. Gängen är inblandade i olika former av organiserad brottslighet, inklusive narkotikasmuggling, produktion och försäljning. När det finns en ökad efterfrågan på narkotika ökar konkurrensen bland gängen om kontrollen över narkotikamarknaden. Dessa konflikter ser vi nu eskalera till våldsamheter, inklusive skjutningar, sprängningar och knivdåd, vilket bidrar till den ökande våldsvågen.

Tillgången till narkotika är fortsatt hög i Europa. Enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning från 2017 hade totalt nio procent av Sveriges befolkning använt narkotika senaste året, inklusive icke-föreskriven användning av narkotikaklassade läkemedel. Andelen positiva drogtester (urinprov) bland arbetsplatsprover har ökat de senaste åren vilket indikerar ökad droganvändning bland yrkesverksamma, enligt siffror från Karolinska universitetslaboratoriet i Stockholm.

Beslagen av kokain tycks öka från år till år. Enligt Tullverket beslagstos mer än tre gånger så mycket kokain 2022 jämfört med året innan, från 261 kilo 2021 till 822 kilo 2022. Beslagen av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo. Även beslagen av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade stort. Drogförsäljningen i Sverige omsätter miljardbelopp varje år och är en central inkomstkälla för de kriminella gängen. Med andra ord göder drogförsäljningen det dödliga våldet som drabbas Sverige nu.

Drogtesta personalen

Att arbeta med drogprevention i arbetslivet är inte bara en viktig pusselbit för att knäcka gängkriminaliteten. Det handlar också om att värna människors hälsa och säkerhet. Ett missbruk av alkohol eller droger är inte bara ett problem för den enskilda individen utan leder även till negativa konsekvenser på arbetsplatsen i form av minskad produktivitet, ökad risk för sjukfrånvaro, för olyckor och för arbetsrelaterade personskador. Inom vissa områden utgör bruk av droger en direkt fara för människor och samhället exempelvis i trafiken, inom rättsväsendet eller inom hälso- och sjukvården.

Det är uppenbart att de åtgärder som har vidtagits hittills inte har räckt för att strypa gängens viktiga inkomstkälla. Inte heller för att förbättra människors hälsa och säkerhet genom minskad droganvändning, eller för att minska den drogrelaterade risken för ohälsa, skador och död i arbetslivet. Vi som samhälle kan och behöver göra mer.

I dag finns det möjlighet för privata arbetsgivare att genom överenskommelser utföra slumpvisa drogtester bland personal på arbetsplatsen – detta omfattar dock inte offentliga arbetsgivare, som stat, region och kommun. Om vi på allvar ska motverka bruket av illegala droger behöver detta ses över.

Nödvändigt med effektiv drogprevention

Fördelarna med slumpvisa kvalitetssäkrade drogtester är flera. Det är en effektiv metod för alkohol- och drogprevention, som förbättrar förutsättningarna för snabb rehabilitering vid positiva testresultat. En amerikansk forskningsstudie, vars syfte var att bedöma möjligheten att upptäcka droganvändning på en arbetsplats genom drogtestning, visade att slumpmässig testning var en mycket effektiv metod för att upptäcka såväl dagligt bruk som frekvent helganvändning. Detta talar för att just testning är en lämplig metod för tidig identifikation och att ett preventivt alkohol- och drogarbete på arbetsplatsen som inkluderar testning sannolikt kan ha en förebyggande effekt.

Samtidigt förekommer det kritik och oro kring att drogtester inte är förenligt med anställdas integritet. Det är en fråga som behöver vägas in, liksom behovet av en effektiv drogprevention på arbetsplatser i syfte att öka säkerheten och hälsan och tryggheten för de människor som vistas på arbetsplatsen.

Vi välkomnar att parterna på arbetsmarknaden gör överenskommelser kring kvalitetssäkrad slumpvis drogtestning, där arbetstagares och arbetsgivares behov vägs in. Vi vet att när detta har införts på arbetsplatser har bruket av droger minskat, vilket motiverar slumpmässiga drogtester. Vi kommer nu att bjuda in parterna på svensk arbetsmarknad för att diskutera hur formerna för detta kan utvecklas. Vi söker också dialog med politiken för att diskutera kommande steg och eventuella behov av förändrad lagstiftning.

Stryp gängens inkomstkälla

Därför uppmanar vi regeringen till att utreda hur drogtestning även på offentliga arbetsplatser kan genomföras på ett säkert sätt. I ett senare skede behöver möjligheten tillämpas – av såväl privata som offentliga arbetsgivare. Tillsammans kan vi vända trenden, minska bruket av droger, förbättra människors hälsa och strypa gängens inkomstkälla.

  • Arbetsliv
  • Narkotika
  • Organiserad brottslighet

Debattartikeln publicerades i Alltinget 31 oktober 2023 

Vi välkomnar att parterna på arbetsmarknaden gör överenskommelser kring kvalitetssäkrad slumpvis drogtestning, där arbetstagares och arbetsgivares behov vägs in.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bristen på företagsläkare måste lösas nu

Av 1100 företagsläkare är fler än 900 över 65 år. Regeringen bör omedelbart ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för dessa läkare skriver Peter Munck af Rosenschöld.

Regeringen skriver i budgetpropositionen och i arbetsmiljöstrategin att ”God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa” och att ”Företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser.” Men det kräver som regeringen vidare konstaterar: ”…en företagshälsovård med god kompetensförsörjning

Tillsammans med landets arbetsgivare bedriver företagshälsan ett proaktivt och förebyggande arbete som stärker arbetsförmåga hos den arbetande delen av befolkningen. Företagshälsan upptäcker, förbygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och säkert arbetsliv utan olyckor och skador. Ett arbete som har positiv effekt för folkhälsan.

Detta arbete är hotat på grund av den allvarliga kompetenskris som råder. Av 1100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år. Ny kompetens behöver omedelbart säkras om vi ska klara det som uttrycks i regeringens budget och strategier.

För att arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/ företagshälsovård men till skillnad från alla andra specialiteter saknar denna offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal företagsläkare per år.

Det finns en stor efterfrågan från läkare att bli specialister i arbetsmedicin. Ett samlat offentligt utbildningsuppdrag skulle bättre vägleda ST-läkare som ska välja specialisering och bidra till att få i gång utbildningen.

Kompetensfrågan har utretts och beretts av Myndigheter, Departement, och Regeringskansliet under många år. Alla konstaterar samma sak. Att det råder en kompetenskris inom företagshälsan och att krisen inte löses av sig själv, det saknas finansiering av utbildningen och det behövs ett samlat utbildningsuppdrag.

Politiken måste nu en gång för alla peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga.

Vi föreslår därför att regeringen omedelbart beslutar om att en myndighet får helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggspecialiteten i arbetsmedicin och att en framtida finansiering säkras för utbildningen.

Arbetsplatsen kan vara en arena för folkhälsa. Med rätt uppdrag och rätt förutsättningar är företagshälsan en stark resurs och en mycket bra stödstruktur till arbetsgivaren.

Läkare med specialistkompetens inom arbetsmedicin behövs för att företagshälsan även fortsättningsvis ska kunna bedriva arbetet med att stärka folkhälsan och skapa friska arbetsplatser. Det är viktigt både för landets arbetstagare och arbetsgivare – och det är avgörande för samhället.

Debattartikeln publicerades i Allt om arbetsmiljö 8 februari 2023 samt flera landsortstidningar. 

Politiken måste nu en gång för alla peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Peter Munck af Rosenschöld vd för Sveriges Företagshälsor

Gör det lättare att bli företagsläkare

Ny kompetens behöver omedelbart säkras inom företagshälsovården om vi ska klara det proaktiva hälsoarbetet och undvika ett mycket stort patientinflöde inom den redan hårt belastade primärvården.  

Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur samtidigt som arbetslösheten väntas stiga. Hög inflation och stigande räntor pressar just nu hushåll och företag. I detta dystra scenario är det än viktigare att alla som kan arbeta gör det och ges rätt förutsättningar att bibehålla sin hälsa så att det är möjligt att arbeta. Det är här företagshälsovården kommer in i bilden – de säkrar Sveriges förmåga att arbeta.

Ny kompetens behövs omedelbart

Den nya regeringen har nu presenterat sitt budgetförslag. Utan att ta ställning partipolitiskt på något sätt konstaterar vi att regeringen prioriterar arbete och folkhälsa och så sant skriver: ”God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa”.

Företagshälsovården kan och vill vara en viktig partner i detta. Den arbetar, tillsammans med arbetsgivaren, proaktivt och förebyggande för att stärka både folkhälsan och frisknärvaron för svenska arbetstagare. Detta viktiga arbete är emellertid hotat på grund av den allvarliga kompetenskris som råder. Av 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år. Ny kompetens behöver omedelbart säkras om vi ska klara det proaktiva hälsoarbetet och undvika ett mycket stort patientinflöde inom den redan hårt belastade primärvården. 

För att arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/företagshälsovård men till skillnad från alla andra specialiteter saknar denna offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal företagsläkare per år.

Kompetenskris

För att komma till rätta med den kompetenskris som råder inom företagshälsan måste politiken tydligare peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga. Det finns en stor efterfrågan från läkare att bli specialister i arbetsmedicin, kön är lång men möjligheterna är mycket begränsade, nästintill omöjliga. Ett samlat offentligt utbildningsuppdrag skulle bättre vägleda ST-läkare som ska välja specialisering och bidra till att få i gång utbildningen.

Vi föreslår att en myndighet får helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggspecialiteten i arbetsmedicin och att en framtida finansiering säkras för utbildningen. Läget är mycket allvarligt och det är viktigt att se vad som riskeras om situationen inte får en lösning. Förutom det preventiva arbetet kommer de lagstadgade medicinska kontrollerna för arbetslivet inte kunna genomföras och arbetsgivaren mister en stark stödresurs när de själva inte har tillräckligt med kompetens inte minst när det gäller ansvaret för arbetslivsrehabiliteringen.

Arbetsplatsen kan vara en arena för folkhälsa. Med rätt uppdrag och rätt förutsättningar är företagshälsan en stark resurs och en mycket bra stödstruktur till arbetsgivaren som har stora möjligheter att bidra till hela samhällets hälsa för ett långt och hållbart arbetsliv. Dessutom upptäcker, förbygger och minimerar företagshälsan risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och säkert arbetsliv utan olyckor och skador.

Avgörande för samhället

Från politiken är budskapet att alla som kan jobba ska jobba, och i den strävan är företagshälsan både en partner och en nyckelspelare. Genom arbetet med att skapa förutsättningar för hållbara arbetsplatser där personalen mår bra och har en god arbetsförmåga minskas samhällets kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

En kvalitativ företagshälsovård säkrar förutsättningarna för Sveriges förmåga att arbeta. Läkare med specialistkompetens inom arbetsmedicin behövs för att företagshälsan även fortsättningsvis ska kunna bedriva arbetet med att stärka folkhälsan och skapa friska arbetsplatser. Det är viktigt både för landets arbetstagare och arbetsgivare – och det är avgörande för samhället. Bara så klarar vi den dystra ekonomiska utmaning Sverige nu står inför.

Debattartikeln publicerades i Alltinget 1 december 2022

Av 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år.

Mer debatt...

Utan företagshälsan – ingen god och nära vård 5 april 2022 debattartikel i Alltinget

Företagshälsan redo att vaccinera på arbetsplatsen  22 februari 2021 i Arbetsvärlden
 

Återhämtningsbonus även utanför vården 16 februari 2021 i Kollega

Långt ifrån ord till handling inom arbetsmiljöpolitiken 12 februari 2019, Dagens Samhälle