Alkohol och droger
Metoder och utbildning
Korta rådgivningssamtal enligt ett motivationsprogram, ibland kombinerat med läkemedel, är ett effektivt sätt att behandla måttliga alkoholproblem. Du som arbetar på företagshälsan kan utbilda dig i 15-metoden. Utbildningen pågår under två heldagar och syftar till att ge både teoretisk och klinisk kunskap om hur 15-metoden kan användas i praktiken.
De flesta som söker vård för alkoholberoende vill försöka dricka kontrollerat snarare än att sluta helt. Chansen att lyckas ökar om personen får strukturerat stöd. Kursen "Kontrollerat drickande" ger teoretisk och praktisk kunskap i hur du som behandlare steg för steg kan hjälpa människor som dricker för mycket att minska sin konsumtion.
För att alkohol- och drogkontroller i arbetslivet ska vara säkra måste hela testkedjan vara tillförlitlig, från provtagning till provsvar. Läkare behöver ha goda kunskaper om alkohol- och narkotikamarkörer, tolkning av analyssvar och om kvalitetssäkring. Provtagaren behöver veta hur en säker provtagning genomförs och hur proverna ska hanteras. MRO-utbildning (Medical Review Officer) för läkare och kurs i Kvalitetssäkrad alkohol- och drogtestning för provtagare arrangeras av Sveriges Företagshälsor i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet.
Sveriges Företagshälsor arrangerar även seminarier och föreläsningar som vänder sig till arbetsgivare kring 15-metoden och tidiga insatser vid alkoholproblem.
Mer om vilka utbildningar och seminarier som är aktuella just nu hittar du här.
Företagshälsan är en naturlig samarbetspartner när det gäller alkohol- och drogfrågor i arbetslivet. Med sin naturliga koppling till arbetsplatsen har företagshälsan en unik möjlighet att både stödja arbetsgivaren i att organisera arbetet och att nå anställda med insatser för att förebygga, identifiera och åtgärda alkohol- och drogproblem.
Befolkningsstudier och studier genomförda på arbetsplatser i Sverige visar att 10–20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården, bland annat på grund av att de inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl dem som inte får den hjälp de behöver, som för arbetslivet och samhället i stort.
- 450 000 är högkonsumenter
- 300 000 har ett skadligt bruk
- 250 000 är måttligt beroende
- 50 000 är svårt beroende
Gränsen för riskbruk går vid 14 standardglas i veckan för en man och 9 för en kvinna. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
Forskning
Ulric Hermansson, med dr. och lektor vid Karolinska Institutet Ulric är bland annat verksam som forskare och universitetslektor vid Karolinska Institutet. Forskningen är inriktad på företagshälsovårdens möjligheter och begränsningar att tidigt upptäcka och åtgärda alkohol- och narkotikaproblem på arbetsplatsen. Han är även kliniskt verksamhet på Riddargatan 1 och var projektansvarig för regeringsuppdragen Riskbruksprojektet (delprojektet för arbetsliv och företagshälsovård), samt Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende (TIA-projektet) som drevs i samverkan mellan Sveriges Företagshälsor, Karolinska Institutet och Riddargatan 1.
Telefon: 070-789 57 10 E-post: ulric@bahnhof.se
Utbildning
Pernilla Nordkvist, projektledare Pernilla har ett förflutet som företagssköterska med en bred erfarenhet av företagshälsovården och har på senare år varit verksam som projektledare i flera nationella regeringsuppdrag, bl.a. Riskbruksprojektet och TIA-projektet. Hon har även en masterexamen i arbetshälsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Telefon: 08-762 67 42 E-post: pernilla.nordkvist@foretagshalsor.se