Alkohol och droger
Metoder och utbildning
Korta rådgivningssamtal enligt ett motivationsprogram, ibland kombinerat med läkemedel, är ett effektivt sätt att behandla måttliga alkoholproblem. Du som arbetar på företagshälsan kan utbilda dig i 15-metoden. Utbildningen pågår under två heldagar och syftar till att ge både teoretisk och klinisk kunskap om hur 15-metoden kan användas i praktiken.
För att alkohol- och drogkontroller i arbetslivet ska vara säkra måste hela testkedjan vara tillförlitlig, från provtagning till provsvar. Läkare behöver ha goda kunskaper om alkohol- och narkotikamarkörer, tolkning av analyssvar och om kvalitetssäkring, vilket MRO-utbildning erbjuder. Provtagaren behöver veta hur en säker provtagning genomförs och hur proverna ska hanteras. Detta kan man lära sig i kursen Kvalitetssäkrad alkohol- och drogtestning.
Mer om Kvalitetssäkrad alkohol- och drogkontroll i arbetslivet finns i vår guide.
-------------------------------------
Läkare som har gått MRO-utbildning och står till förfogande för konsultuppdrag finns samlade i en MRO-förteckning.
-------------------------------------
Våra aktuella utbildningar och seminarier.
De flesta som söker vård för alkoholberoende vill försöka dricka kontrollerat snarare än att sluta helt. Chansen att lyckas ökar om personen får strukturerat stöd. Det händer att personer med alkoholproblem tar återfall. Risken minskar med kunskap och färdighet att hantera situationer som kan utlösa återfall. Centrum för psykiatriforskning erbjuder bland mycket annat utbildning i "KBT-baserad behandling för kontrollerat drickande" och "Återfallsprevention".
Företagshälsan är en naturlig samarbetspartner när det gäller alkohol- och drogfrågor i arbetslivet. Med sin naturliga koppling till arbetsplatsen har företagshälsan en unik möjlighet att både stödja arbetsgivaren i att organisera arbetet och att nå anställda med insatser för att förebygga, identifiera och åtgärda alkohol- och drogproblem.
Befolkningsstudier och studier genomförda på arbetsplatser i Sverige visar att 10–20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården, bland annat på grund av att de inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl dem som inte får den hjälp de behöver, som för arbetslivet och samhället i stort.
- 450 000 är högkonsumenter
- 300 000 har ett skadligt bruk
- 250 000 är måttligt beroende
- 50 000 är svårt beroende
En riskfylld alkoholkonsumtion kan antingen vara att ha en hög genomsnittlig alkoholkonsumtion eller att dricka sig berusad, eller både och. En hög genomsnittlig veckokonsumtion definieras till 10 standardglas eller mer per vecka och berusningsdrickande till 4 standardglas eller mer per tillfälle. Att ha en hög genomsnittlig veckokonsumtion eller att dricka sig berusad en gång per månad eller oftare är att betrakta som riskbruk.
Forskning
Ulric Hermansson, med dr. och tid. lektor vid Karolinska Institutet
Ulric är bland annat verksam som forskare och universitetslektor vid Karolinska Institutet. Forskningen är inriktad på företagshälsovårdens möjligheter och begränsningar att tidigt upptäcka och åtgärda alkohol- och narkotikaproblem på arbetsplatsen. Han har tidigare varit kliniskt verksam på Riddargatan 1, mottagningen för alkohol och hälsa, och projektansvarig för regeringsuppdragen Riskbruksprojektet (delprojektet för arbetsliv och företagshälsovård), samt Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende (TIA-projektet) som drevs i samverkan mellan Sveriges Företagshälsor, Karolinska Institutet och Riddargatan 1.
Telefon: 070-589 57 10
E-post: ulric@bahnhof.se
Utbildning
Pernilla Nordkvist, projektledare
Pernilla har ett förflutet som företagssköterska med en bred erfarenhet från företagshälsovården och har på senare år varit verksam som projektledare i flera nationella regeringsuppdrag, bl.a. Riskbruksprojektet och TIA-projektet. Hon har även en masterexamen i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Telefon: 08-762 67 42
E-post: pernilla.nordkvist@foretagshalsor.se