Historik

Sveriges Företagshälsor har arbetat med flera regeringsuppdrag som handlat om att utbilda företagshälsan och arbetslivet om tidiga insatser vid alkoholproblem på arbetsplatsen.

 

Riskbruksprojektet, 2004-2010

Alkoholkonsumtionen ökade efter Sveriges inträde i EU

Riskbruksprojektet kom till när alkoholkonsumtionen ökade kraftigt efter att införselkvoterna för alkoholdrycker förändrades i samband med att Sverige gick med i EU. Projektet omfattade hela primärvården och syftet var att fler i befolkningen skulle få möjlighet att undersöka sina alkoholvanor och att vid behov få stöd och hjälp att förändra dem. Riskbruksprojektet drevs till en början av Fammi (Familjemedicinska Institutet) för att sedan övergå till Statens folkhälsoinstitut. Sveriges Företagshälsor representerades i Riskbruksprojektets referensgrupp och branschorganisationen hade även ett nära samarbete med den del av projektet som riktades mot företagshälsovård och arbetsliv som leddes av Ulric Hermansson, Karolinska Institutet.

Många inom företagshälsovård och arbetsliv utbildades

Inom företagshälsovården utbildades cirka 600 personer i den s.k. Riskbruksmodellen, en SBI-modell (screening and brief intervention), där det väletablerade AUDIT-formuläret (Alcohol Use Disorder Identification Test) användes för att bedöma om alkoholvanorna var riskabla och samtalsmetoden MI (Motivational Interviewing) låg till grund för stöd och rådgivning.

Många seminarier och föreläsningar arrangerades för nyckelpersoner i arbetslivet i syfte att öka kunskapen om motiv och möjliga insatser för att förebygga alkoholproblem på arbetsplatsen. Sammantaget deltog cirka 6 000 chefer, HR-specialister och fackliga representanter i dessa arrangemang.

Informationsmaterial och verktyg togs fram

Företagshälsovård är inte som annan hälso- och sjukvård eftersom beställaren av företagshälsovårdens tjänster är arbetsgivaren och inte den enskilda individen. Sammanhangen där företagshälsans personal möter arbetsgivare och anställda omgärdas i första hand av frågor som rör arbetsmiljö och hälsa snarare än sjukdom. Det här gör att informationsmaterial och instrument som ska användas i arbetslivet behöver modifieras för att passa in. Broschyrer, affischer och bildspel till hjälp både för informationsspridning och för praktiskt genomförande av Riskbruksmodellen togs fram i samarbete med branschen under Riskbruksprojektet.  

Riskbruksprojektets arbete under de senare åren finns beskrivet i en rapport från Statens Folkhälsoinstitut.

TIA-projektet, 2012-2015

Nationellt kompetensstöd för företagshälsovården och arbetslivet

Under åren 2012-2015 fick Stiftelsen Arbetslivsforum statliga medel (S2012/3098/FST) för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet och Riddargatan1/Centrum för psykiatriforskning skulle stödja företagshälsovårdens arbete med Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholproblem (TIA-projektet). I uppdraget ingick även att informera arbetslivet genom olika typer av kunskapsförmedlande arrangemang såsom konferenser, seminarier eller föreläsningar direkt på arbetsplatserna. Drygt 3 000 chefer och personalspecialister nåddes av information om tidiga insatser mot alkoholproblem i arbetslivet via TIA-projektet.

Företagshälsovården fick fortsatt utbildning

TIA-projektet blev en naturlig fortsättning på Riskbruksprojektet. När väl alkoholproblem började uppmärksammas oftare och i fler sammanhang växte behovet av att även kunna erbjuda hjälp till dem med allvarligare problem. Riddargatan 1, mottagningen för alkohol och hälsa, utvecklade 15-metoden, en stepped-care-modell i tre steg där insatserna ökar efter behov. Steg 1 består av Riskbruksmodellen (SBI, se ovan), steg 2 av en mer ingående bedömning av alkoholvanorna och steg 3 en motivationsstödjande behandlingsserie om 3-4 samtal som kan kombineras med läkemedelsbehandling och provtagning. Cirka 860 företagsläkare, företagssköterskor, beteendevetare och andra från företagshälsovården genomgick en 2-dagarsutbildning i 15-metoden vid något av 32 utbildningstillfällen under TIA-projektet.

För att kunna utveckla stödet till företagshälsorna intervjuade TIA-projektet 10 företagshälsovårdsenheter om deras implementeringsprocess vid tre tillfällen under 2 års tid. Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en rapport. I bilagorna till rapporten finns en del av det material som togs fram under projektet.

Under projekttiden utvärderades 15-metodutbildningen av deltagarna via en webbenkät ca. 6 mån efter att de gått utbildningen. Syftet var främst att undersöka om utbildningen var till nytta för deltagarnas vardagliga arbete med alkoholfrågan och för att få en inblick i om metoden kom till användning. En sammanställning av enkätresultaten gjordes i samband med projektets avslutande.

Metoder och material utvecklades

En manual till 15-metoden togs fram, likaså klientmaterial samt en broschyr om 15-metoden och ett bildspel som stöd för informationsspridning till företagshälsornas kunder och beställare. Under TIA-projektets sista år, 2015, genomfördes ett idogt arbete att ta fram Riktlinjer för att förebygga och hantera alkoholproblem i arbetslivet (uppdaterade 2023) under ledning av Ulric Hermansson, Karolinska Institutet. Numera finns Riktlinjer för företagshälsan hos Mynak (Myndigheten för Arbetsmiljökunskap).

Alkoholarbetet i dag

Efter projektens avslutande har Sveriges Företagshälsor fortsatt att erbjuda utbildning, uppdatering och erfarenhetsutbyte på alkoholområdet. Sedan TIA-projektet startade fram till september 2023 har ca 1 400 personer utbildats i 15-metoden. Utbildningarna fortgår alltjämt. Här finns mer information om våra utbildningar och alkohol och droger.