_self

Pressinformation

Här finns Sveriges Företagshälsors pressinformation samlad. Tag i första hand kontakt med VD Peter Munck af Rosenschöld för ärenden gällande press.

 
Peter Munck af Rosenschöld, vd 
Tel:  08 - 762 67 47
E-post:  peter.munck@foretagshalsor.se

Sveriges Företagshälsor
Swedish Association of Occupational Health and Safety

Besöksadress och kontakt 
Sturegatan 11, Stockholm

Postadress
Box 55545, 102 04 Stockholm
Tel: 08–762 67 46 


Dags för Sverige att infria löftet om företagshälsovård för alla

 Det är med en heltäckande företagshälsovård vi kan få ett systematiskt arbetsmiljöarbete värt namnet och det är så vi kan förebygga dödsfall, olycksfall och sjukdomar förorsakade av arbetet.

För att uppmärksamma att ILO fyller 100 år i år och att det i söndags var den årliga Arbetsmiljödagen arrangerade Svenska ILO-kommittén och Arbetsmiljöverket i förra veckan en konferens i Näringslivets Hus.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga och behöver verkligen lyftas. Dödsolyckorna på landets arbetsplatser har ökat under de senaste åren och förra året förolyckades en person i veckan. Under årets tre första månader förolyckades 18 personer. Håller utvecklingen i sig kommer ett nytt dystert rekord att slås i år. Samtidigt ligger antalet arbetsskador och arbetssjukdomar kvar på en hög nivå och så stor andel som en tredjedel av landets arbetstagare uppger att de lider av arbetsrelaterad stress.

Sverige har ratificerat många viktiga ILO-konventioner som syftar till att värna arbetstagarnas arbetsmiljö, men en av de viktigaste konventionerna för att uppnå säkra och hälsosamma arbetsmiljöer bryter Sverige kraftigt emot. För 33 år sedan ställde sig regeringen och en politiskt enad riksdag bakom ILO-konvention 161. I korthet förband sig Sverige att tillse så att alla arbetstagare har tillgång till den företagshälsovård som arbetet motiverar.

När konventionen undertecknades av Sverige hade närmare 90 procent av landets arbetstagare tillgång till företagshälsovård. I dag har andelen sjunkit till 65 procent. Trots att man enligt konventionen förbundit sig att stegvis bygga ut företagshälsovården så att alla omfattas av den, att man ska ta fram en plan för detta och en enhetlig nationell politik avseende företagshälsovård. Sverige, regeringar och riksdagar av olika politiska kulörer, har gravt underlåtit att uppfylla den konvention man ställt sig bakom.

Företagshälsovården tillhandahåller ett brett kompetensområde, såsom läkare specialiserade inom arbetsmedicin, ergonomer, arbetsmiljöingenjörer, psykologer, hälsovetare och företagssjuksköterskor.  Alla dessa besitter en stor kunskap om de förutsättningar och förhållanden som gäller på de arbetsplatser man arbetar gentemot. Det är kombinationen av de olika professionernas kompetens och kunskap om den enskilda arbetsplatsen som gör att man kan nå framgång med det systematiska arbetsmiljöarbetet och förhindra arbetsolyckor, arbetsskador och arbetssjukdomar.

Givetvis kan man uppnå målet i ILO-konvention 161 på olika sätt, men från Sveriges Företagshälsors sida så har vi pekat på ett par möjliga åtgärder som skulle bidra i positiv riktning.

Den ena är att man inför ett krav på en årlig arbetsmiljörevision för alla arbetsgivare. Utformningen av en sådan ordning kan ske på olika sätt, men det skulle med fördel kunna kombineras med reducerade sociala avgifter för arbetsgivare som på ett kvalitetssäkrat sätt arbetar för en sund och säker arbetsmiljö i syfte att stärka incitamenten ytterligare.

Det andra förslaget vi presenterat är att göra det möjligt för primärvården att remittera till företagshälsovården. Psykisk ohälsa och kroppsliga belastnings- och förslitningsskador kan ofta ha en koppling till arbetsplatsen och arbetsmiljön. Det borde vara regel att koppla in patientens arbetsgivare för att denne ska kunna ta sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar när en sådan situation är uppenbar. På ett relativt enkelt sätt skulle detta kunna formaliseras genom att primärvården ges möjlighet att remittera patienten till företagshälsovården. Då kan den expertresurs som har bäst kunskap om patientens arbetsplats och arbetsmiljö tidigt och tillsammans med arbetsgivaren vidta de åtgärder och insatser som är motiverade för att undvika en långvarig sjukskrivning eller för att bidra till en snabbare återgång i arbete.

För att patienten inte ska drabbas av att arbetsgivaren undviker att avtala med företagshälsovården om rehabtjänster så skulle detta kunna lösas genom att göra anlitandet av företagshälsovård i rehabiliterande syfte obligatoriskt för arbetsgivaren. Då blir det lätt att göra rätt från början.

Om man verkligen vill bidra till en säker och hälsosam arbetsmiljö så borde ILO:s 100-årsjubileum och den Internationella Arbetsmiljödagen sätta fokus på vad Sverige behöver göra för att – mer än 30 år för sent – åtminstone börja närma sig uppfyllandet av ILO-konvention 161. Det är med en heltäckande företagshälsovård vi kan få ett systematiskt arbetsmiljöarbete värt namnet och det är så vi kan förebygga dödsfall, olycksfall och sjukdomar förorsakade av arbetet.

Peter Munck af Rosenschöld
vd Sveriges Företagshälsor 

Debattartikeln publicerades i Arbetet 2019-04-29


Långt ifrån ord till handling inom arbetsmiljöpolitiken

De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och antalet dödsolyckor på jobbet blir fler. Företagshälsan kan bidra till att förebygga sjukdomar, skador och sjukfrånvaro förorsakat av arbetet. Men då måste det finnas rätt förutsättningar för den att göra sitt jobb, skriver vd:n på  Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld.

Varje dag går närmare 5 miljoner svenskar till arbetet. De flesta har det bra på jobbet men långt ifrån alla. Trots det verkar svenska politiker bortse från de viktiga arbetsmiljöfrågorna. De nämndes inte i valrörelsen i höstas och de nämns inte i det 73-punktsprogram som regeringen, Centern och Liberalerna kommit överens om att genomföra under denna mandatperiod.
Trots att många människor mår dåligt eller far fysiskt illa på grund av en undermålig arbetsmiljö, vissa till och med drabbas av olyckor och död, är engagemanget för frågorna svagt bland politikerna.

I regeringsförklaringen sa statsministern att arbetsmiljön för vård- och omsorgspersonal ska förbättras. Det är viktigt, men om hur detta ska gå till framgick inte. Företagshälsovården omtalades som ”avgörande” för återgång i arbete efter sjukfrånvaro, vilket är bra. Men hur avgörande det är att arbeta förebyggande mot sjukdom, arbetsskador och sjukfrånvaro nämndes inget.
Okunskapen om betydelsen av förebyggande arbete verkar vara omfattande. I en tidigare debattartikel spekulerade jag i om att riksdagsledamöternas egna acceptans av en fullständigt oacceptabel arbetsmiljö kan vara förklaringen till det breda ointresset för arbetsmiljöfrågor inom politiken.

Sveriges Företagshälsor anser att det är hög tid att ett effektivt resursutnyttjande skapas. Regeringen måste underlätta för arbetsgivaren att arbeta med det förebyggande arbetsmiljöarbetet som är helt avgörande för att få ned sjukfrånvaron. Det måste finnas rätt förutsättningar för företagshälsan att bidra till att förebygga sjukdomar, skador och sjukfrånvaro förorsakat av arbetet och därmed kunna bistå landets alla arbetsgivare i arbetet med att säkra en snabb återgång i arbete efter ohälsa. Arbetsmiljölagstiftningen är tydlig i sin skrivelse, det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och när den egna kompetensen brister kan företagshälsovården konsulteras, men incitamenten måste stärkas.

Det bästa för såväl alla anställda som samhällsekonomin är självklart att det finns sunda och säkra arbetsplatser som minimerar risken att drabbas av ohälsa och sjukfrånvaro. Därför vill vi föreslå följande politiska initiativ:
• Gör det möjligt för primärvården att remittera patienter vars sjukdomar eller problem kan vara relaterade till arbetsmiljön till företagshälsovården. Då ges den instans som bäst känner till förutsättningarna på patientens arbetsplats möjligheter att i ett tidigt skede föreslå och vidta åtgärder som undviker en ökande ohälsa och en framtida eventuell sjukfrånvaro.
• Ta ansvar för specialistutbildningen av läkare i arbetsmedicin. I dag är detta förmodligen den enda professionen i Sverige där arbetsgivaren förväntas ta ansvar för både organiserandet och finansieringen av den akademiska utbildningen av den arbetskraft de har behov av. Det är som om hela den tekniska sektorn skulle ansvara för kompetensförsörjningen av civilingenjörer.
• Skapa incitament för arbetsgivare att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågorna. Till exempel genom att ställa krav på en årlig arbetsmiljörevision och/eller reducerade sociala avgifter för arbetsgivare som på ett kvalitetssäkrat sätt arbetar för en sund och säker arbetsmiljö.
För drygt 30 år sedan fattade riksdagen, i total politisk enighet, beslut om att Sverige skulle ställa sig bakom ILO-konvention nr 161, att alla arbetstagare ska ha tillgång till den företagshälsovård arbetet kräver. Det är hög tid att uppfylla löftet!

Peter Munck af Rosenschöld
vd, Sveriges Företagshälsor

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 2019-02-13


Riksdagens psykosociala arbetsmiljö är oacceptabel
 

Valet är klart och snart samlas riksdagsledamöterna för att påbörja sitt viktiga arbete. Ledamöterna – våra främsta representanter – behöver bästa möjliga arbetsmiljö för att på vårt uppdrag kunna representera väljarna på bästa möjliga sätt. Men, i SVT:s Länge leve demokratin av Jan Scherman berättades om skrämmande förhållanden.

Enligt den undersökning som SVT låtit Novus göra visar det sig att nästan en fjärdedel av ledamöterna lägger ner mer än halva sin arbetstid på administration, vilket knappast borde vara en kärnuppgift i deras uppdrag. Nästan varannan anser att de har för lite tid för att möta sina väljare och var fjärde anser att uppdraget är otacksamt. Varannan ledamot anser att de inte får tillräckligt stöd av sin partiorganisation.

Många riksdagsledamöter uttrycker missnöje över sin arbetssituation.

Som om detta inte vore nog så utsätts drygt tre av fem ledamöter för hot eller kränkande behandling. Allt detta pekar på en undermålig psykosocial arbetsmiljö som inte någon annan skulle – eller borde – acceptera.
Forskningen visar att några av de främsta faktorerna som påverkar hälsan är kraven i arbetet, kränkande behandling, ohälsosam arbetsbelastning, vilka resurser man har för arbetet samt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den nämnda undersökningen visar att en betydande del av våra riksdagsledamöter verkar i en mycket riskabel arbetsmiljö. Personer som arbetar under dessa förhållanden och som dessutom är utsatt för hot och kränkande behandling tenderar att riskminimera för att undvika ytterligare problem. Rädda personer vågar helt enkelt inte leda.

Att våra främsta folkvalda sannolikt har den sammantaget sämsta psykosociala arbetsmiljön i hela landet måste ses som djupt allvarligt. Den dysfunktionella arbetsmiljön riskerar inte bara enskilda människors hälsa utan kan i förlängningen leda till en sämre fungerande demokrati och att annars mycket lämpliga människor avstår från att engagera sig politiskt och kandidera till riksdagen.

Arbetsgivaren har ett omfattande ansvar för arbetsmiljön. Företagshälsovården som arbetsgivarens strategiska stöd spelar en nyckelroll i dagens arbetsliv. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bidrar både till en friskare befolkning, sunda arbetsmiljöer och attraktiva arbetsgivare. Dessvärre saknar en stor del, cirka 40 procent, av landets arbetstagare tillgång till företagshälsovård. Trots att Sverige redan 1986 - som första land i världen och efter en enig riksdags godkännande - undertecknade den internationella konvention som föreskriver att alla arbetstagare ska ha tillgång till företagshälsovård. Vi tror inte att de 40 procent som saknar tillgång till företagshälsovård har en arbetsgivare som kan hantera allt kring arbetsmiljön själv.

Under lång tid har våra folkvalda, oberoende av politisk färg, underlåtit att skapa de förutsättningar som krävs för att konventionens mål ska uppnås. Vill man ändra på detta så bör man fatta beslut om att göra det möjligt för hälso- och sjukvården att remittera till företagshälsovården när man ser att en patients besvär kan vara arbetsrelaterade, utan merkostnad för arbetsgivaren.

Arbetsmiljölagen måste också följas upp, förslagsvis genom en regelbunden arbetsmiljörevision på alla arbetsplatser.

Riksdagsledamöternas tysta acceptans av en helt oacceptabel egen arbetsmiljö kan möjligen förklara ointresset för arbetsmiljöfrågor och företagshälsovård sett ur ett bredare perspektiv. Kanske är det så att man saknar kunskaper om det tydliga sambandet mellan en god arbetsmiljö, en god hälsa och en bra arbetsprestation? Om så är fallet bistår vi gärna med kunskapshöjande insatser.

Peter Munck af Rosenschöld
vd Sveriges Företagshälsor

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 2018-09-12